Kategoriarkiv: trasmatta

Trasmattsutställning i Alsters herrgård

Abstract in English below.

De som inte kan eller hinner ta sig till Boda i Dalarna för att titta på trasmattor, kanske istället kan åka till Alsters herrgård strax utanför Karlstad i Värmland. Den utställningen står till 11 augusti. Där i stora magasinet finns en utställning av trasmattor och annat relaterat till trasor över sommaren. Det var många mattor, vackert hängt men lite svårfotat, så här kommer bara ett litet urval.


Trasmattor är ju en utmärkt manifestation av återbruk, och fokus i utställningen och aktiviteterna som blir vissa helger är kopplade till detta. Det visades t ex lite annorlunda trasor.


Här kommer också ett utmärkt exempel på det jag diskuterade i mitt förra inlägg, sniljetrasor. En hel gammal rulle med sniljeväv och trasor av alla möjliga slag, bl a gamla nylonstrumpor!


Nästa bild visar en av de många möjligheter till enkel textil arkeologi, som kan yppas i en trasmatta.


Man kan använda trasor till rent dekorativa vävar också!



En specialité för Värmland är ”filleklee”, där ordet fille står för trasa. Det är en varprips, där inslaget ofta var tunnt klippta vita trasor. De användes inte alltid till mattor, eftersom de blev så tunna, utan till t ex överkast. Här kommer några exempel på det.


Och till sist en närstudie!


Det är olika programpunkter i samband med utställningen. Den 27/7 är det
Klipp till! En dag i trasans tecken, den 6/8 ett särskilt pysselprogram för barn och den 8/8 Crafter work med inriktning på att virka av trasor.

This is another blog post on rag rugs, a big thing in Sweden. The exhibition is in Alster mansion, (Alsters herrgård) close to the city of Karlstad in the county of Värmland i western Sweden, by the border of Norway. Don’t miss it if you happen to be near. It’s on until August 11 and open between 11:00 – 18:00.

Trasmattor i mängder

Abstract in English below.

För några år sedan var det en utställning i Orsa kyrka, där hela kyrkan hängdes full med trasmattor. Jag hade inte till fälle att se den tyvärr, men det var andra som såg och inspirerades. Till exempel damerna i vävstugorna i Boda och Vikarbyn.  Denna sommar har dom slagit till och upprepat succen men i Boda kyrka.


De har lånat ihop 155 mattor, nya och gamla, och draperat dem över kyrkbänkarna. Den här bilden är tagen från predikstolen. Ganska mäktigt, eller hur?

Den smala mattan som ligger längs mittgången och korsgången är delar av den (de) mattor som vävdes som ett skolprojekt för några år sedan. Syftet var då att täcka Långbryggan med en matta. Långbryggan i Rättvik går ut till en konstgjord ö där ångbåtarna på Siljan anlöper. Den är 628 meter lång. Jag läste om mattan men hade inte tillfälle att se den då så det var kul att det blev av nu. Tydligen hade man inte använt hela mattlängden ändå till den här utställningen….

Jag tog många bilder men här kommer ett slumpmässigt urval.



Den spräckliga mattan längst fram till höger i bild hade fått en liten förklaring av tillverkningsprocessen.


Klicka upp bilden så går det bra att läsa! Och då funderar jag på om detta är riktigt rätt formulerat. Jag förleds att tro att man slår in med mellanrum på tvären av varpen, som det sedan klipps i. Jag tror nog att det i stället är varpen som är ställd i skeden så det blir tomma ränder på längden man sedan klipper i för att få  fransigt inslag. Vad tror ni? Hursomhelst gillar jag formuleringen ”gamla Bodakläder”- återbruk av folkdräktsdelar alltså.

Från predikstolen hängde tillfället till ära en trasväv, en bild av Styggforsen.

Här fick jag se en matta som slog an en ton hos mig, den blå till höger med tvärränder i ljust och rött. En sådan vävde mor, och förlagan hittade hon i en av hemslöjdsföreningens böcker. Den måste jag leta reda på, mattan alltså.


Det är kanske inte så lätt för alla att ta sig till Boda för att titta på det här, men mattorna ligger i kyrkan till den 9 augusti och kyrkan hålls öppen för detta mellan kl 10 och 16.

For just a few weeks, the chuch of Boda is filled with 155 homewoven rag rugs. The exhibition is organized by the women of the weaving societies in Boda and Vikarbyn. The rags are both old and new, just for show, not for sale.

Reserapport

Abstract in English below.

Nu har jag varit ute på resa med Skansens byalag igen. Den här gången bodde vi i Vadstena och bussade oss runt mellan olika sevärdheter där. Här kommer en rapport som fokuserar på de få textila föremål som kom i min väg.

Vårt första stopp var i Medevi brunn. Där kan man hyra in sig och bo i autentisk 1700-talsmiljö om man vill. De här avtagna stolklädslarna är dock senare, från slutet av 1800-talet. De kan säkert vara färdigframställda  broderikit, som en dam med gott om tid broderat. Den ena bilden visar en stolsits och den andra två stolsryggar. Men det här hände för så länge sedan så någon copyright finns inte! Bara att sätta igång om en får lust.

Dagen efter for vi till Åsens by, ett kulturreservat i gränstrakterna mellan Småland och Östergötland. Här hängde trasmattorna på vädring.


Inne i ”Teklas hus” hittade jag en bäddad soffa med ett intressant täcke och en fin broderad kudde. Den som sydde täcket har velat pigga upp det svarta med lite broderi. 


Den broderade kudden var lite speciell. Jag tror inte att den är ett broderikit utan att den har sytts av en duktig brodös med fantasi, dock inte samma som den som sydde täcket. Men säker kan jag inte vara.


Och som vanligt fotar jag gamla trasmattsrandningar!


Sista dagen började med att vi besåg det fina renässansslottet i Vadstena. Där i stora salen låg den här gamla kelimduken på ett bord. Så bra att någon vikt upp den så man kunde se de ursprungliga färgena!


Sista stoppet gjorde vi på Spetsmuseet i Vadstena. Där förberedde man sommarens utställning om Greta Sandberg, som var en mycket skicklig bildknypplerska. Den första bilden är av ett uppförstorat foto av en knyppling hon gjort och föreställer de 12 lärjungarna i båten på Genesarets sjö. Den andra bilden tagen genom en glasruta visar fram några typiska byggnader i Vadstena. Så vitt jag förstår gjorde hon mönstren själv – eller knypplade på fri hand.

I trädgården vid museet hängde en annan sorts snäcka.


På väg till bussen passerade vi Svenska spetsars butik vid torget. Den var dessvärre – eller lyckligtvis? – stängd, men i skyltfönstret hängde en rolig modern tillämpning av den gamla tekniken, en knypplad vimpelgirlang. Alla vimplar var olika.


Together with friends in a society I belong to, I made a busride to places close to the little medieval town of Vadstena. We paid visits to the old spa in Medevi, where I spied some old embroidered chair cloths. At the culture reserve Åsens by (village of Åsen) I came upon rug carpets, a quilt and an embroiderad pillow case. The renaissence castle of Vadstena was pretty empty, but on a table in the great hall there was an old kelim weave. The last place we visited was the Lace Museum in Vadstena, a town well known in Sweden for the bobbin laces made here.

Väv 2017, del 2

Ett av de föredrag jag lyssnade på hölls av Monica Hallén, trasmattsspecialisten. Hon ställde ut en gammal alnamatta tillsammans med en nyvävd kudde i slarvtjällsteknik. Mycket inspirerande för mig, föredraget, boken och föremålen.

Där bredvid hängde den här läckra lilla saken vävd av Pia Eldin-Lindstén. Jag gillar när själva monteringen är gjord med en tanke och en tvist som i det här fallet: guldblad på en ruff träplatta och ett mellanrum mellan plattan och väven. Läckert som sagt!

Den estniska textilkonstnären och uppfinnaren Kadi Pajupuu har tänkt ut en vävsked där rören är flyttbara i grupper, så att varpens täthet kan varieras under vävningens gång. RailReed heter den. På bilden ser man både skeden och i bakgrunden ett gardintyg där ränderna manipulerats.

Tänk på att bilderna är klickbara.
Det kommer mera!

Länkar:
Pia Eldin-Lindstén
Kadi Pajupuu
Det ser inte ut som om Monica Hallén har någon hemsida.