Månadsarkiv: augusti 2015

Tagetes och tigeröga och skräppa.

Här kommer lite av det jag odlat och färgat. Allt garn är betat med alun och vinsten.

  
Tagetesarna, sorten ‘Favorite Red’, såg ut så här och garnet blev så här. 

  
Jag hade förväntat mig något färgstarkare än det bruna längst till vänster faktiskt, men kanske blomman var för mörk. Den är brunare i verkligheten. Det får bli gula tagetes nästa sommar. Alla härvor är färgade samtidigt, och sedan efterbehandlade. De i mitten har fått ligga i ättiksprit en kvart, och det blev de blekare av. Längst till höger har vi en rätt stilig grön som blev när garnet fick ligga en kvart i lut. 

  
Blommor från tigeröga kokades och resultatet blev detta. 

  
Alla småhärvor var som garnet längst till vänster. De i mitten har fått ligga i lut en kvart. De till höger har fått efterbehandling en halvtimme i mitt kopparvatten, som jag fått genom att lägga lite kopparskrot i vatten med ättika. De har lite olika ton eftersom de kommer från olika spinningar. 

Skräppa har jag inte bild på men den finns länkad här. Jag plockade bort dem från gräsmattan när de var gröna och sen blev de liggandes några dagar och började bli bruna. Garnet blev så här: 

  
En fin brunbeigerosa som inte riktigt går fram på den här bilden. Härvorna i mitten har legat i ättiksprit och bleknat och de till höger i lut. 

Det allt för denna gång. 

Möte med Sarah Corbett, craftivist

På HV Galleri finns nu en utställning om craftivisten Sarah Corbett, ”Gentle Protest”. I samband med det håller hon träffar, där hon förklarar vad som menas med att vara en craftivist och vad som fick henne att bli det. Jag var på en träff onsdag 19 september, och det kommer att bli flera. Läs på HV Galleri:s hemsida

Sarah Corbett har varit aktivist sedan hon föddes, nästan. När hon så blev vuxen fortsatte hon med  professionellt kampanjande för olika organisationer som t.ex. Oxfam, och även andra aktivistverksamheter. Runt 2008 började hon tvivla på hur verksamma dessa metoder var och startade 2009 i stället en annan verksamhet som bygger på hantverk och är helt fredlig. Alla kan eller vill inte stå på barrikaderna, och sådan verksamhet kan dessutom skapa fiendskap och ovilja till kommunikation. Hon skapade den här metoden för att människor skulle få möjlighet till mjuka men uthålliga protester. Tekniken är broderi, motiven är olika tänkvärda citat, och det är när andra människor antingen läser citaten i form av små bonader eller ser en brodös sitta och brodera det, som ett möte eller en diskussion kan uppstå. Förhoppningvis leder detta till att en ny tanke slår rot även hos andra. 

Träffen hette Stitchable Change-makers workshop, och vi var 11 personer, tror jag, som var där. Vår uppgift var att välja bland fem kort med en bild på en person och ett citat, samt en presentation av personen. De som fanns att välja bland var: Eleanor Roosevelt, Desmond Tutu, Malala, Abraham Lincoln och J K Rowling. Jag valde den sista och sedan fick vi alla först sticka hål i kortet, sedan följa numren med efterstygn tills det blivit ett enkelt porträtt av den utvalda. 

  
En av fördelarna med denna långsamma teknik är att man har gott om tid att tänka på det man gör. Så vi fick uttryckligen i uppdrag att fundera på varför vi valde denna person och detta citat, och på vilket sätt personens verksamhet är involverad i det egna livet.

Jag valde citatet för att jag ofta känner mig lite feg och inte vågar säga det jag tycker, inte ens bland vänner. (det finns kanske somliga som inte håller med…) Sedan tycker jag mycket om hennes böcker om Harry Potter. Ja, jag läser gärna fantasy och sci-fi överlag. Och det gör jag av flera anledningar:

Det brukar vara en förfärlig röra och många besvärligheter i mitten av berättelserna men det slutar ändå lyckligt. Det gör det inte alltid i verkliga livet.

På senare tid har det skrivits många böcker inom changern där stereotypa könsroller ifrågasätts och världar och berättelser med alternativa lösningar presenteras. 

Och så tycker jag att hantverk i sig är en form av magi om än långsam: att av en träbit eller ett stycke tyg skapa något som inte fanns förut. 

När jag nu är färdig med den aktiviteten, ska jag fundera på vilket citat jag ska välja för mitt ”banner”. 

  
Kitet innehåller tyg, beskrivning och förslag till olika tänkespråk. Jag får återkomma om detta. 

Och om jag sedan känner mig upplagd för lite mer craftivism, kan jag titta i den här lilla boken, som Sarah Corbett skrivit. Där finns förslag till ännu fler aktiviteter. 

  
Tidigare den dagen som mötet var, läste jag en understreckare i SvD om hur soldaterna i IS övertygats om att våldtäkt av icke rättrogna kvinnor inte är ett brott utan numera ingår i den rätta teologin för dem. Då blev jag väldigt deprimerad. Jag vet förstås att man inte kan slå en IS-soldat i huvudet med ett kort, men workshopen gav mig i alla fall ork att fortsätta leva i den här förfärliga världen och försöka göra något åt den. 

Mina färgodlingar

Nu när det äntligen blivit varmt, börjar det se lite bättre ut i pallkragarna. I år har jag specialiserat mig på att odla färgväxter.

  
Först ut är tagetes, sorten ‘Favourite Red’, från Impecta. Den blommar fint och rikligt, och jag knipsar av blommorna allteftersom. Jag har inte gjort någon färgning än, men gjorde ett avkok i kväll, som ser bra ut. Ni ska också få veta hur det går så småningom. 

  
Nästa bild visar safflor, Carthamus tinctorius. Den sticks med bladspetsarna. Det är blommorna man färgar med så jag klipper av och torkar. Det är en riktigt gammal färgväxt som ger gula till gulröda färger, och även kan användas som förfalskning av saffran. Men här behövs det många fler gula tofsar om det ska bli nåt. 

  
I nästa pallkrage har jag blodamarant, sorten ‘Oeschberg’, frön från Impecta. Den är ett riktigt experiment. Växter liknande den lär ha använts av hopi-indianerna i Nordamerika, och jag är inte alls säker på att det är rätt sort. Ganska snart vet jag. 

  
Sedan har vi tigeröga, Coreopsis tinctoria. Frön har jag köpt från Wild Colours i England, liksom safflorfröna. Här är det också blommorna man knipsar av och använder. Oprövat än så länge. 

  
Så kommer vi till färgresedan, Reseda luteola, som också kallas vau och är en mycket gammal färgväxt. Den trivs mycket bra och håller nästan på och sliter sig från pallkragen. Bra dragväxt för bin är den också, har jag sett. Fröna hade jag sen förr men den finns på Impecta tror jag. Jag har färgat med den förr och den ger klara gula färger. Så bra att jag hittade en massa ofärgat ullgarn i förrådet häromveckan! Men jag skulle ha haft min stora kittel här. 

  
Så kommer vi då till sorgebarnet, krappen. Det var åtta frön i påsen från Wild colours, och som ni ser är det tre-fyra som har kommit upp. Å andra sidan är det här en växt för långa tidsperspektiv: det är rötterna man färgar med och de bör vara minst tre år gamla innan de skördas. Så det här får jag komplettera nästa sommar. Det blir en fin röd färg och på latin heter den Rubia tinctoria. En av de mest använda färgväxterna i världen innan syntetfärgerna kom. 

Jag har sått vejde också, i en rabatt som skall grävas om helt, så där står den och trängs med diverse ogräs och är inget fin att visa upp. Där hade jag egna frön. Det är en av de få växter som ger blå färg, men hittills har jag inte lyckats med det. Den ska jäsas och grejas med. Isatis tinctoria på latin, är en mycket gammal färgväxt och finns faktiskt sparsamt vildväxande i Sverige. 

Länkar: Wild Colours och Impecta

Färgning med krapp, annatto och eucalyptus – med kopparskrot

I ett tidigare inlägg berättade jag om två burkar jag ställt på terassen. De innehöll delar av ett gammalt lakan plus färgämnen. Nu, efter en dryg månad, tyckte jag det var dags att se hur det blev. 

  
Till den här har jag då tagit löv av eucalyptus, såna som kommer som dekoration i buketter från blomsteraffären, och rullat in i lakansbiten, tillsammans med bitar av avskalad elkabel, varmt vattten och lite lut. Det blev prickigt, som synes, och det är nog där kabeln träffat ihop med tyget, så att säga. Bladen har gett en svag gul ton som knappt syns. De ser opåverkade ut och kan nog användas till en annan färgning. Bomull var inte rätt, helt enkelt. Fast jag tycker tyget är rätt fint ändå. 

  
Desto större effekt fick jag på det andra tyget. Här är det pulvriserad krapp som jag strött på, tillsammans med frön från annatto-växten. Färgbadet tillsattes också en skvätt björkaskelut, och i botten av burken la jag en liten bit kopparrör. Jag ska göra ett ljustest också på remsa. Det ska nog gå att använda det här till något! 

Om annattofrön kan man läsa här och här och här