Kategoriarkiv: växtfärgning

Textilmuseum Tant Vanja

Om en är en textilintresserad kvinna som genom sitt arbete träffar äldre människor som berättar om livet förr, kanske en så småningom bygger upp en samling av föremål. Och efter sin pension kanske man fortfarande har mycket ork kvar och vill visa sina saker för andra. Ja, då bygger man ett litet textilmuseum i sitt eget hem. Det har Kerstin Lindebäck i Dals Rostock gjort. Jag hade annat ärende i där i orten så tiden var inte tillräckligt utmätt för att jag skulle kunna grotta ner mig ordentligt i hennes samling. Men ni som råkar ha vägarna förbi bör inte missa att stanna till.

Här kommer lite inspiration för yllebroderi. Denna duk är sydd av Karen Oline Edvardsen runt 1865. Bottentyget är grovt ylletyg i några olika kvaliteer. De olika rutorna är på sina ställen hopskarvade av flera bitar. Blommorna är diktade i fri fantasi, sydda med färgat yllebrodergarn.

Och ett annat exempel på yllebroderi. Jag gissar att det har varit en kudde med kavelfrans runt kanten.

Kanske man har härligt svartröda stockrosor i trädgården? Då kan man prova att färga med dem, eller hur?

Och om man råkar på sådana tygbitar som tjänat som stoppning mellan stockarna i ett gammalt hus, då måste man väl ta vara på dem?

Detta lilla museum är en liten pärla i sitt slag. På hemsidan med den kaxiga adressen Textilmuseum.se kan man läsa mer om utvalda textilier, hur museet kom till och öppettider.

Boktips om växter

Nu tänker jag presentera en bok för er som jag har mycket glädje av. Den är inte ny och kanske lite svår att få tag på. Den heter Nyttans växter av Kerstin Ljungqvist. Men det går nog att få tag på den genom Kerstin själv, länk till hennes sida kommer i sista stycket. ISBN 987-91-633-7151-6.

Här kan man läsa om alla möjliga växter som använts till olika nyttoändamål från antiken fram till våra dagar. Både sådana som finns vilt i vår fauna som de som importerats, som växter eller som produkter. Det finns också andra artiklar om medicinalväxtodling och relaterade ämnen. I slutet av boken finns det listor över växterna med avseende på deras verkningar och funktioner, t ex för hjärtbesvär, spånad, leksaker, ätbart på olika vis o s v. Där finns då också en lista över färgväxter. Den nämner 120 olika arter… det finns inte en chans att jag hinner testa dem alla under min livstid.

Men jag jobbar på det. Detta är senaste leveransen av frön från Impecta. Färgkulla, som ger gul färg, har jag visserligen färgat med förr, men nu hoppas jag den kan bli en permanent del av skogspartiet jag har på tomten. Feberträd som är en sorts eukalyptus måste jag förstås ha i kruka men det vore kul om jag kunde få röd färg ur bladen. När det gäller blodört är det roten man ska använda, och den kan ge rött. Någon av er som provat? Tagetes kommer att ge gult, räknar jag med. En fröpåse som smög sig undan och inte kom med på bilden är Amerikanskt Kermesbär. Här hoppas jag på blåröda färgtoner. Vi får se. Vem vet vad det blir för väder t ex.

Här kommer en länk till sidan där Kerstin själv berättar om sin verksamhet i Dals Rostock. Jag var där för några år sedan och kan lova att det är väl värt ett besök.

Färga med valnötsblad

Jag köpte en påse med innehåll som kallas valnötsblad från Lilla butiken i Borensberg på höstens Syfestival. Visst kan man färga med bladen men jag har för mig att den bästa färgen finns i hyllena som är runt den omogna nöten. Vet dock inte hur det är med det dessa blad. Nåväl, nu har jag gjort ett testbad.

Småhärvorna av ullgarn längst till vänster är betade med alun plus vinsten. Sedan kommer två härvor betade med enbart alun och bredvid dessa en hopvikt rabarberbetad härva. Två små tygbitar, en av sidentaft och en av ylletyg, en större tygbit av sidenjapon och två småhärvor av silkegarn.

Sedan gav jag några av proven lite efterbehandling.

De två små till vänster är oförändrade och enbart med som referens. De två som kommer efter är de alunbetade härvorna, som efterbehandlats med dels lut, den mer gulaktiga, och kopparvatten, den mörkare. Tygbitarna av siden är manipulerade på samma sätt: i mitten referenten, därovan den med lut och längst ner den med kopparvatten. All efterbehandling skedde under 20 minuter rumstemperatur.

Kopparvatten? tänker ni. En bit kopparrör och några bitar avskalade elkablar ligger sedan flera år i en glasburk med vatten och lite ättika. När jag vill göra ett test lägger jag garnet i burken. Allt eftersom pytsar jag i lite mer vatten. Den här saften är absolut ingenting att dricka. Luten har jag korpat åt mig efter byalagets byk på Skansens lin- och ulldagar. Den har ett pH på c:a 12, mätt med lackmuspapper från apoteket. Den bjuder jag inte heller på till bullarna.

Man kan handla växtfärgningsmaterial från Lilla Butikens hemsida här.

Beta med rabarber

Man ska ju kunna beta ullgarn med rabarber, har vi hört. Om det ska vara någon särsklid sorts rabarber vet jag inte, utan har använt vanlig svensk bondrabarber. När jag kokade saft i somras gjorde jag ett särskilt kok med enbart bladen. Jag vägde inget eller mätte pH eller nåt sånt. Bara proppade kastrullen full med strimlade blad och kokade en timme. När jag hade silat dekokten, fick den åka in i frysen och där stod den ett tag och gjorde inget väsen av sig. Men för en vecka sedan kom den fram. Jag tinade den och mätte pH, vilket låg på 4 ungefär. Därefter lade jag i en härva ullgarn som fick småputtra på runt 90 grader en timme, tillsammans med några av mina betade småhärvor. Så här blev det.

Den stora knuten är då det obetade garnet, som jag tänker göra småhärvor av för att se hur rabarberbetning funkar. Småhärvorna är alla först betade med alun och vinsten. Den med starkare gul ton har fått ligga i lut 20 min och den gröntonade har legat i mitt kopparvatten.

Eftersom jag har näst intill inköpsförbud på garn men inte kan låta bli att experimentera och undersöka hur olika färgmetoder och -växter blir, har jag sedan länge det här systemet med provfärgning av små härvor. Jag tänker att de kan användas som broderigarner den dagen jag känner för det. Det vita garnet som är grunden till mitt experimenterande köpte jag för länge sedan, kanske 40 år t o m, i affär som stängde och sålde ut allt. Då kom jag över en stor mängd fint egelskt redgarn som jag inte använt till något än, men till det här passar det bra.