Kategoriarkiv: annatto

Solfärgning av ylletyg

Ja-a hör ni. Det är verkligen fullt upp: styrelseuppdrag, start på trädgårdssäsongen och midsommarfirande på annan ort. Bloggandet har kommit lite långt ner på att-göra-listan. Vilket förstås inte betyder att den textila verksamheten stannat av. Den är livsnödvändig.

Jag passade på att göra en solfärgning när det var så himla varmt, och den kan jag ju ta och berätta om. Vitt berett ylletyg köpte jag av Korps, tror jag, på Syfestivalen. Det är inte så tjockt som vadmal. Det gick bra att finjustera kanterna till trådrakt efter en maskintvätt. Sen blötlade jag tygbitarna ordentligt. Jag strödde lite alun direkt på varje bit istället för att ta mig tid att beta på vanligt vis. Förrådet av torkade växtdelar inventerades och detta är vad som användes. De följande bilderna har tyvärr alla en skugga av min hand på sig…

Här ovan har jag använt lökskal, färgkulla, svartris och krapprot.

Här är det torkad brännässla och koppartråd som syns. Under nässlan ligger också torkade blommor av tigeröga och annattofrön.

På den här gjorde jag ränder med uppifrån räknat krapprot, lökskal, använt bryggkaffe och urtvättad Svinto.

Den sista slutligen ströddes med gamla blommor av svart stockros, svartris, rostiga spikar och koschenill-löss. Här ser man också det vita syntettyg som jag lade på innan jag rullade ihop tygbitarna hårt var för sig och snodde mattvarp om, också den hårt åtdragen. Tanken var att tyget skulle vara en barriär så att färgerna inte blandades alltför mycket. Därefter lade jag tygbitarna i behållare, hällde på kokhett vatten med lite alun i och ställde ut dem i solen en vecka. Det hetaste vädret hade dragit förbi men det blev ändå några soldagar.

Det ser ju lite mystiskt ut, får man säga.

Jag mätte temperaturen och den låg mellan 31 – 34 grader när jag plockade upp tygerna. Det har hänt att jag kommit upp i 40 grader vid sån här färgning. Nedan visar jag alla tygerna i samma ordning som de beskrivits ovan.

Det är troligt att jag kommer att efterbehandla åtminstone två av tygerna för att förändra dem. Lite lut kanske eller kopparvatten?

En oväntad effekt var att även polyestertyget tog åt sig färg så pass mycket.

Tanken var ju att det skulle fungera som en slags spärr. Jag har haft det här tyget liggandes sedan jag tovade, och tog det istället för tunn plast som mellanlägg, för att undvika just plasten. Att det skulle ta färg var en överraskning. Inte vet jag om färgen sitter särskilt bra heller, så vad jag ska använda tyget till är oklart. Jag är inte särskilt förtjust i den hala, lite sladdriga kvaliten.

Och vad ska jag göra med yllebitarna? Det visar sig.

En exklusiv sjal

Jag köpte en bit sidentrikå på Simbra siden, Upplandsgatan i Stockholm, med tanke att göra mig en riktigt exklusiv sjal. Mjuk och fin kvalité minsann. Sedan gick jag länge och funderade på hur jag skulle göra, och till slut kom jag på det. 

  
Här är rullen jag gjorde. Först lade jag ut plastfolie på diskbänken, sedan strödde jag växtdelar på plasten och lade den våta sjalen på det, växtdelar på den bit av sjalen som då låg överst och till sist ett lager plastfolie. Sedan var det dags för hoprullning. Plasten tänkte jag skulle styra färgämnena lite så mönstret blev tydligare. På denna bild syns krapprötter och svartris. Jag rullade också en bit gammalt tyg runt hela rullen och snodde om med mattvarp, för att stabilisera det hela. Rullen lades i en plastlåda i ett gammalt bad av krapp, men det förstärkte jag med lite extra pulvriserad krapprot. Så ställde jag lådan på varmvattenberedaren och åkte bort. Efter en vecka tog jag ner lådan och kollade. Då hade det börja växa lite mögel men såg också ut som om färgningen tagit, så jag rullade upp allt och sköljde av. Och så här blev det! 

  
Här syns, uppifrån och neråt, spår efter torkade blommor av tigeröga som gett brungult, gula prickar av återanvända annattofrön, blåaktiga prickar av svartris och kantiga avtryck av krapprötterna, också återanvända. I sjalens kanter är det rött av krappbadet den låg i. Jag har inte försökt lägga växterna med skarpa anslutningar utan låtit gränserna flyta in i varandra med flit. Egentligen hade jag nog velat ha den röda kanten bredare och tydligare, men nu blev det inte så. 

  
Så här ser den ut på håll, upphängd i mitt fågelutfodringsträd. Silketrikån kom i form av ett rör, och det har jag behållit. Tanken är att sjalen ska läggas två varv runt halsen, när jag ska svassa omkring i den. 

  
Jag såg ju att det var mycket kraft kvar i badet och växtresterna, så dem lade jag in i en gammal strumpa och kokade ur igen i samma gamla bad. Sedan blev det två på varandra följande färgningar med mitt fina redgarn, betat i alun och vinsten och inte över 70 graders värme. Dessa färger blev väldigt fina tycker jag men de kan ju aldrig återskapas igen… 

I hantverksbutiker ser jag att sådana här exklusiva sjalar kan kosta över tusenlappen, så jag tänker mig att denna skulle kunna kosta lika mycket, och dessutom vara helt unik. Denna får jag inte spilla på. 

Konserverad färg

De här burkarna stod på altan ett par veckor i september. 

  
Jag provade en annan metod att färga tyg, en metod som är lånad från konserveringstekniken. Det är India Flint som har introducerat den, tror jag. Man viker ihop sitt tyg runtom de växter man vill ska ge färg åt tyget, knyter runt så det blir ett stadigt litet paket, slår på vatten och ställer sedan burken i en stor gryta i vattenbad. Inget lock på burkarna. 

  
Sedan fick burkarna koka i vattenbadet c:a 1 timme. De två burkarna med sidensjalar tillsattes lite alun löst i vatten innan de fick koka. De två större burkarna med bomullstyg fick en skvätt lut var när det var färdigkokat. I alla burkarna fyllde jag på med hett vatten från vattenkokaren upptill kanten innan jag skruvade på locken. Sen fick de stå och svalna på köksbänken, och det knäppte till tydligt när vacumet uppstod. I princip kan såna här burkar stå i åratal, men det får bli en annan gång. Nu gick det drygt två veckor innan jag öppnade dem, och det var inte så lätt ska jag säga! Jag fick lov att be om lite mannakraft till hjälp.

Så här såg det ut först, när jag strött på tidigare använda eukalyptuslöv och annattofrön på en sjal med tidigare misslyckad färgning. Sjalen var våt, ooch jag strödde på färgmaterialet på ena halvan innan jag vek och rullade ihop den, knöt om tråd och stoppade i burken. 

  
Resultatet blev så här. Eucalyptusbladen syns som svaga oranga fläckar, och de återanvända annattofröna hade massor av färg kvar i sig. 

  
Den andra sidensjalen preparerades med avokadoskal samt torkade blommor: röd pion, amaryllis och tulpan. Som färgbad fick den ett efterbad från tigeröga. Den blev som nedan, inte så väldigt intressant enligt min smak. Men jag har en idé för vidareutveckling. Kameran ljuger lite om färgen, den är mer gulgrön IRL. På båda sjalarna har jag dessutom fått permanentade skrynklor… 

  
Jag ville återupprepa en tidigare succée med pulvriserad krapp och annattofrön för att få mer tyg till ett tilltänkt projekt, och lyckades delvis. Den första färgningen gjordes med enbart solvärme, och där blev fröavtrycken gula. Nu blev de mer bruna, men det spelar ingen roll. Och det är förstås krappen som gett den rosa färgen. 

  
Till sist ett tyg där jag lade på eucalyptusblad tillsammans med sönderrostat järn, dessutom efterbad från tigeröga. Det blev en fin skala av färgeffekter, och så här efteråt kom jag på att jag kunde ha gjort två mindre rullar i stället för en stor. På så vis kanske jag hade fått ett ”par”. Något att tänka på till nästa gång. 

  
India Flints blogg kan man läsa här.

Annattofrön och krapp och en hel del annat kan man köpa här

Färgning med krapp, annatto och eucalyptus – med kopparskrot

I ett tidigare inlägg berättade jag om två burkar jag ställt på terassen. De innehöll delar av ett gammalt lakan plus färgämnen. Nu, efter en dryg månad, tyckte jag det var dags att se hur det blev. 

  
Till den här har jag då tagit löv av eucalyptus, såna som kommer som dekoration i buketter från blomsteraffären, och rullat in i lakansbiten, tillsammans med bitar av avskalad elkabel, varmt vattten och lite lut. Det blev prickigt, som synes, och det är nog där kabeln träffat ihop med tyget, så att säga. Bladen har gett en svag gul ton som knappt syns. De ser opåverkade ut och kan nog användas till en annan färgning. Bomull var inte rätt, helt enkelt. Fast jag tycker tyget är rätt fint ändå. 

  
Desto större effekt fick jag på det andra tyget. Här är det pulvriserad krapp som jag strött på, tillsammans med frön från annatto-växten. Färgbadet tillsattes också en skvätt björkaskelut, och i botten av burken la jag en liten bit kopparrör. Jag ska göra ett ljustest också på remsa. Det ska nog gå att använda det här till något! 

Om annattofrön kan man läsa här och här och här