Kategoriarkiv: koschenill

Sticka små sockor med stort besvär

Jag föreslog min dotter att jag skulle sticka varma sockor till mina två barnbarn. Hon ritade av fotsulorna och tog mått samt skickade ett dokument som jag skrev ut på datorn. Önskemålet var gula sockor från dottern och lila sockor från sonen. Så jag plockade fram lämpliga färger ur stashen och satte igång. 


Till de gula har jag använt en härva garn från Östergötlands spinneri, färgat med kanadensiskt gullris för något år sedan. Stickorna är 2,5. De är köpta i England och då får man fyra stickor när man köper ett set. Men till dessa små sockor gick det ju lika bra med bara fyra stickor. Jag gjorde ett stickprov, rådbråkade min hjärna med lite algebra och satte igång. Väldigt lättstickat och behagligt garn att jobba med! Som ni ser har jag gjort falska flätor. Det är enkelt, man bara flyttar en av rätmaskorna ”till andra sidan” efter ett visst antal varv. Sockorna var gjorda på ett kick och de passade bra också. Jag passade dessutom på att lära mig sticka förstärkt häl enligt Hjälpstickans beskrivning. 


Så tog jag då itu med det andra paret. Det fanns faktiskt en härva lila garn i stashen också, tvåtrådigt Gästrikegarn färgat med koschenill. Jag gick till väga på samma sätt med stickprov och uträkning, men det här gången skulle det krångla. Inte garnet eller stickorna, men jag hade nog lika gärna kunnat välja nr 2 till detta garn. Det blev en annan modell av falska flätor till resåren, de två mittmaskorna lyftes åt var sitt håll. Första sockan blev bra liten, och när jag la upp till andra insåg jag att jag räknar fel och lagt upp för få maskor och förmodligen skulle bli tvungen att sticka om den. Men jag fortsatte med nummer två och maskade av nästan hela, innan jag insåg att här måste det till en provning. Han var lite fundersam när jag satte på honom en halvfärdig socka med maskorna satta på knappnålar runt tårna. Då såg jag i alla fall att den sockan var för kort. Jaha. 

Vid det här laget ledsnade jag helt på sockstickning och lade undan sockorna. I stället ägnade jag mig åt nålbindning och älvaljus (se tidigare inlägg) ( ja nålbindningen kommer mer av längre fram) ett tag. Men ungarna skulle ju komma hit på barnkalas, så jag fick ta tag i saken direkt efter nyår, repade upp nr två och stickade den längre samt repade upp nr ett helt och hållet och stickade en ny. Så sockorna kunde levereras i samband med kalaset. Förstärkta hälar stickade jag också men efter det andra mönstret på samma ställe. Fast det får ni inte se. Det blev bråttom vid fotograferingen. 


Nu hoppas jag bara de kommer till användning också. 

Socktober 2016

Tubsockor har jag aldrig stickat förr.

Så nu beslöt jag mig för att prova det. Det behövs inte så mycket tänkande, bara att köra på. 48 maskor i det här rätt grova garnet var lite för mycket för mina 38:or. Stickor nr 4. 


Höger- och vänstervarv. Komma ihåg att göra färgbyte och maskflyttning efter fem varv, bra med stickmarkör där. Låta färgbytet ”följa med varvet”, så att säga. Garnet är från förrådet, ett raggsocksgarn från förr-i-tiden, oklart när. Det orange är ett efterbad av koschenill med ett efterbad av gul lök. Tror jag…. Det grå kommer från mitt vejdefärgkok för några veckor sedan, en annan överfärgning av ett efterbad. Jag färgade ett hekto av varje färg men det gick inte åt hela härvan till paret. 


Rund avmaskning för tån, det ser ni säkert trots suddigheten. Nu gäller det bara att inte låta det bildas en häl genom användningen, utan att komma ihåg att sno sockan lite vid varje påsättning. 

Helvetesvantarna

En av medlemmarna i stickjuntan drog fram ett gammalt mönster från tidningen Vi 1988, Brudvantar från Runö. Dom ville hon sticka och satte igång, men stötte genast på problem i den långa skrivna beskrivningen utan diagram. Det blev några omtagningar, och vantarna fick tillnamnet ‘Helvetesvantarna’. Men hon lyckades, med lite hjälp från juntan. Det är ju bl.a. det man ska den till. Så när jag nu börjat på samma mönster går jag i upptrampade spår.

(null)

Kanterna gick bra, men när jag nu kommit till första bården får jag inte fotot på vantarna att stämma riktigt med mönstret. Och det är två veckor kvar till nästa möte. Hmmm…
Mönstret är skrivet för Bergås stickgarn Extra, som inte finns längre. Jag stickat med Gästrike 2 tr, och garnet har fått sin ljust lilarosa färg av ett andra efterbad på koschenill. Stickor nr 2. Egentligen är nog det garnet lite för kompakt för det här mönstret, men nu kör jag på.

Till Fårfesten tar jag dock med en annan stickning, som inte kräver samma koncentration. En blivande schal i näverstickning. Vi ses väl där? Kom och hör och se och känn på vadmalen mina kolleger från Skansen och jag har med oss!

(null)

Sommarens storkok

The big dye bath of this summer.

Min syster har sparat lökskal, min kompis har sparat lökskal och jag har sparat lökskal, alla i flera år.
My sister, my friend and myself have been saving onion skins for years.

20140713-172053-62453664.jpg

Det blev till slut 1 kg lökskal, plasten i påsarna borträknad!
Och så här blev det.
It was 1 kg skins in all, without the weight of the plastic bags. This is what it turned out to.

20140713-172229-62549363.jpg

Längst till vänster har vi mitt mellangråa garn, Kampes 6/2. sen kommer Piamarias garn: själva färgbadet, (samma som mitt gråa garn var i) första efterbadet och andra efterbadet, alla med enbart alunbeta. Snyggt eller hur?
At the left my grey yarn, then Piamarias white yarn from the dyeing bath and two after baths. Alum mordant only.

20140713-172558-62758188.jpg

Så har vi en bild på ett kok jag gjorde ensam senare på tvåtrådigt ullgarn, betat med alun och tennsalt. Först koschenill, det rosa, därefter tre härvor koschenillefterbad på ett garn färgat med renfana i en lite tråkig gröngul färg. I alla fall behöver jag nog inte sex härvor av den färgen. Nästa efterbad på två härvor som färgats med färgkulla och nässla. Särskilt färgkullegarnet blev snyggt, enbart betningen förstärkte det gula på ett härligt sätt.
Later I made a coschenill bath for myself, mordanted with alum and stannous chloride. From the left the rose yarn from the dye bath, then three overdyed skeins from an earlier dye with Tanacetum vulgare. Next two more overdyed skeins, one with Anthemis tinctoria and one with Urtica dioica, nettle.

Nu har jag nog tillräckligt med ullgarn för det tilltänkta vävprojektet: filtar till sommarstugan. Rutiga, bomullsvarp, fyra skaft och solvning typ 1 2, 1 2, 1 2, 3 4, 3 4, 3 4, två längder till varje filt som sys ihop på mitten. Lite omständligt men just det är projektet är inte bråttom. Och ett av rummen i villan måste rensas från hopsamlade grejor också, så det blir plats för vävstolen. Någon som vet var jag kan hitta en lämplig solvnota?
Now I think I have yarn enough for weaving blankets.