Kategoriarkiv: Ull

Än är det vinter kvar

Så jag har anledning att använda min nya mössa och mina nya vantar. 


I höstas råkade jag ut för stickallergi och ägnade mig åt nålbindning istället. Det var en hel del klurande innan de gamla kunskaperna var framplockade från ryggmärgen, men det gick. Garnet, Vålbergsgarn från Wålstedts i Dala-Floda hade jag hemma redan. Det blev så småningom en mössa och ett par vantar, tillverkade på fri hand efter mina egna mått. Sen gick det väldigt fort så någon bild av dem i ovalkat tillstånd har jag inte. 


Så här blev dom i alla fall. Och så här ser dom ut burna. 


Eller så här. 


Skriket i Täby. 

Färgtest IRL

För ett par år sedan färgade jag den här tröjan. 


Det är en gammal ylleundertröja, superwash-behandlad. Den fick några lagningar och användes till ett experiment. Men den blev på sitt sätt lyckad och nu har den fått ett nytt liv här hos mig. Mjuk och skön och varm. 

Det röda kommer från krapprötter och det ljusbruna från granris. Jag virade in rötter och grenar i tröjan, knöt till och kokade den med tillsats av alun c:a en timme i en glasburk. Den fick sedan stå en vecka ungefär innan jag tog upp den och rensade bort alla barr och skräp. Sedan dess har tröjan blivit använd och tvättad i maskin flera gånger med Grumme fintvätt på ullprogrammet. Såvitt jag kan se är det ingen skillnad i färg. Att krappen skulle hålla färgen bra var väl ingen överraskning, men granriset var oprövat. Fast somliga tycker det ser ut som om jag varit med om en olycka och fått blodstänk över mig… 

Men färgmässigt får väl detta kallas ett realtidstest? 

Älvaljus

För några år sedan köpte jag material och beskrivning till en speciell design, Elves´ Lights. Den är utfunderad av den isländska stickdesignern Hélène Magnússon. Ganska snart efter beställningen kom ett litet paket som innehöll både beskrivning och garn, isländskt Plötulopi. Sen blev det liggandes ett tag men till slut tog jag mig i kragen. 

Det var inte svårt att förstå hur man skulle göra när man stickade de fyra bladen och den lilla skålen som skulle sättas ihop till en blomma. Men jag skulle förstås krångla till det lite med att också använda ett annat garn jag hade, ett grått förgarn från Hamra gård som jag inhandlat på Äskhults by vid ett besök där. Äskhult är en bevarad gammal bymiljö i norra Halland, som nu fungerar som en hembygdsgård och är öppen om somrarna. Ett besök där kan varmt rekommenderas. 

Jag hade fått för mig att jag skulle ha en enhetlig färg på själva blommorna i stället för att blanda färgerna fritt som det föreslogs i beskrivningen, och det var därför jag valde det grå garnet. Det var inga problem med att sticka blomman, även om hamra-garnet var lite tunnare. Beskrivningen rekommenderade tovning i maskin, och efter lite obeslutsamhet släppte jag mina små blad och blommor utom kontroll i 40 graders tvättprogram, i tvättpåsar men tillsammans med en stor frottéhandduk. Min maskin är ju frontmatad, utan möjlighet att stoppa och gå in och kolla hur det går. Så det var med bävan jag tog ut de små filtbollarna som blev resultatet. 


Plötulopi-bollarna var lätta att ta tag i, öppna upp och forma till. Men det det gråa förgarnet hade kommit längre i filtningsprocessen. Ett tag trodde jag att hela blivit ett enda misslyckande. Man måste ju försöka i alla fall tyckte jag. Så jag lät den trubbiga saxen följa de djupa vecken i den grå bollen upprepade gånger. Varje gång kunde jag klippa av ett antal hopfiltade fibrer och sedan ta i med ett bestämt grepp och dra isär tills jag återfått den lilla skålformen och kronbladen. Jag lyckades till slut, i en del fall inte helt men tillräckligt för att det skulle funka. 


Här har vi en liten armada av ulliga näckrosor…

Sedan klippte jag ett litet hål i mitten på blommorna och bladen och tryckte fast dem på den slinga med LED-lampor, som följde med köpet. Till sist hängde jag upp slingan i min stora benjaminfikus, som har fått tjäna som julgran de senaste åren. 


Så här ser det ut. Både ulligt och gulligt. 

Här finns en länk till Hélène Magnússons hemsida. Om Äskhults by kan man läsa här. Och slutligen Hamra gård, som är länkad till här.