Kategoriarkiv: tygtryck

Skördetider

Jag har skurit malört, åbrodd och lavendel. Malört är den med silvriga löv. De ska hängas på tork och sedan stoppas in i små påsar att lägga bland mina garner och tyger. Det är tänkt att malen ska hålla sig borta då. Förutom en kvist åbrodd som jag stoppat ner i en flaska vodka – det blir fin snaps!

Och fröna från förra årets vejde börjar bli mogna.

Sedan kom jag att tänka på man kan hamra ut saften i bladen på tyg och den vägen få ett avtryck. Och det tyget kan jag sedan använda till mina små luktpåsar. En bit av ett gammalt lakan fick duga till experimentunderlag och så plockade jag några blad vejde till att börja med. Bladen var både av årets plantor och gamla, missfärgade. Det blev ett väldigt hamrande men det fungerade bra.

Här ser man både de hamrade bladen och avtrycken. Häftigast tycker jag var att även de halvvissna bladen gav en effekt. Det blir väl ingen härdighet varken för tvätt eller ljus men de här påsarna ska ju inte ligga framme. Jag fick blodad tand i alla fall och gav mig ut i trädgården för att leta reda på fler blad att hamra på. Det blev ju blandat resultat, kan jag säga.

Bladen av min svartröda stockros gav en fin effekt. De andra blå lite blaffiga avtrycken är tre blommor från min femöring, som stod i köksfönstret och såg så vacker och frestande ut. Dessa har jag alltså placerat på ett misslyckat bladavtryck och sålunda kompletterat den första hammarsessionens resultat. Blad från en mörkröd ros gav också fina avtryck, spridda över tyget, men de gröna bladen till rosen gav inga spår alls.

Här är ett blandat resultat. Den oranga blaffan är resterna av en lilja, inte särskilt mycket att stå efter. Men det lilla tagetesbladet blev ju jättefint, likaså bladen av buddleia. Till höger har vi kirskål, som alltså inte duger till det här heller… och en annan växt, en näva kanske. Men nu vet jag i alla fall några blad som fungerar och kan fortsätta förbättra mina tyglappar. Kul var det om än lite hög ljudnivå.

Tropenmuseum i Amsterdam

Holland har en lång historia av handel med länder i andra delar av världen ända sedan 1600-talet när det Ostindiska kompaniet startade där. Man köpte kryddor i Indonesien och Indien, tyger i Indien, slavar i Västafrika och fraktade dessa varor både hem och till andra delar av världen. Och många andra saker också för den delen. Samtidigt kom man i kontakt med andra kulturer. På Tropenmuseum (typ Tropiska museet tror jag) visas en hel massa föremål upp. Numera dessutom med en modern syn på vad detta kulturutbyte men också kulturimperialism fört med sigav både ont och gott. Det jag kommer att visa här är bara ett urval baserat på mitt enögda textilperspektiv…  Det fanns inte så mycket av den här varan för övrigt men desto mer av träsnideri. Många av fotona har tagits genom glasrutor, därav konstiga reflexer.  

   
   
Dessa trasiga små lappar anges vara de äldsta tyger som museet har. De är alla tryckta bomullstyger från Indien, och de beräknas vara tillverkade under sen europeisk medeltid. Det här är alltså inte handelsvaror utan insamlat på annat sätt. Det fanns också en mekanik där man kunde trycka fram andra exempel på textilier, men dels var det sparsamt belyst, dels gick det lite för fort för att fotograferas. Som gammal museiman måste man ju respektera försiktighetsåtgärderna! 

  
I ”afrikanska” avdelningen visas dessa imponerande kläder för kvinnor. Dessutom spelas en film utan ljud om hur tyget till vänster tillverkats. Först får man se kunden diskutera mönstret med den manlige färgaren. Sedan ser man hur han på det vita tyget ritar upp konturerna till de stora spetsovalerna med hjälp av en kartongmall. Så är det dags att knyta för och reservera de små vita fyrkanterna mellan spetsovalerna. När det är gjort doppas tyget i ett gult färgbad. Det framgick tyvärr inte vad som gav den gula färgen. Därefter dras spetsovalerna till och reserveras genom att lindas om med breda band, innan tyget doppas ner i vad som såg ut som ett indigobad. Sedan är det en himla massa knutar som ska tas upp, och för att det ska gå lite fortare, arbetar man med rakblad och skär bort tråden. Till slut fuktas tyget och bankas med stora träklubbor för att få en blank yta. 

I en annan monter visas tyger av äldre tillverkning, både ”mud cloth” och indigofärgade. Jag vet inte vad det är med den här mönstertypen som fångar mig så helt. Jag blir alldeles vansinnigt hagalen. Dels ett mycket strikt och uträknat mönster och säkert med en välkänd symbolik, samtidigt med en snedhet och improviserad karaktär som jag går igång helt på. 

  
  
Sista bilden visar ett tyg som liksom många av de gamla stora tygstyckena är vävt av smala remsor tyg som sedan sytts ihop. Här har sömmarna gjorts dekorativa genom färgbyten. Och vilka krumelurer! De moderna plaggen som visas framför är exempel på hur man idag tillverkar kläder av småbitar.  

 
Länk till Tropenmuseum här. 

En annan teknik

Monthly makers är en grupp på face book jag tänkte hänga med ett tag. Där presenteras ett hantverkstema varje månad och så får man visa sitt resultat i deras forum. Tänkte jag skulle få lite nya uppslag och idéer. Man kan ju inte bara sitta och sticka. (Eller?) Januari månads tema är avtryck. Så då kom jag helt fantasilöst att tänka på tygtryck, som jag inte praktiserat särskilt mycket. Raskt inhandlade jag lite tryckfärg för textil, och lite redskap. 
  
De här små tryckstockarna har jag köpt på Östasiatiska museet i Stockholm. Tyget är en bit gammalt lakan som varit omslag till en av mina slow colour-färgningar, så det är faktiskt också ett avtryck! 

  
Till nästa försök tog jag en kvarbliven kakelplatta från omkaklingen av badrummet. Färgen är rullad på i ränder som ni ser. Och ränderna på tvären i mitten kommer från tidningen som låg under när jag tryckte, så den åkte bort till nästa tryck. Det här jag använda till en kudde, tänker jag. Det är en bit gammalt lakan jag tryckt på. 

För ett tag sedan dök en film upp i mitt face book-flöde. Jag är ingen datamatador så jag är inte människa till att länka till den tyvärr – har försökt – men det finns på The Art of Wonderment, Fabric Painting and Printing. Det går säkert att googla på. I alla fall, den handlar om linoleumtryck på 1950-talet. Och då kom jag att tänka på mallen jag skar ut för en kvinnoålder sedan, och som jag hittade när jag gick igenom några lådor. Så jag tog fram den och gjorde några försök. 

  
Till vänster första trycket. I mitten en tryck på en bit tyg jag tidigare solfärgat med skal från avokado och lök samt lite järnskrot. Och längst till höger själva den utskurna plattan, tyvärr i skugga från kameran. Det kan också duga till en kudde tänker jag. Så vitt jag minns använde jag mallen bara en gång då för länge sedan, gjorde ett tryck på framsidan på en t-tröja. Men jag tror tanken var att använda det till en gardin eller ett draperi. Och det är ju inte försent, men jag får kantskära mallen lite och limma upp den på en bit trä, så den blir lättare att hantera. 

Som avslutning gick jag bananas på den tygbit som var kvar med den färg som var kvar i rulle och dyna. 

  
Först några tryck med baksidan av kakelplattan. Sen tog jag bort det mjuka underlägget, och då kunde reliefytan på diskbänken få göra sitt avtryck, när jag körde hit och dit med rullen och tryckte med den hopvikta färgdynan och mina fingrar. Framtiden får avgöra om det här kommer till användning någon gång. Roligt var det i alla fall!