Kategoriarkiv: Stickning

Helvetesvantarna

En av medlemmarna i stickjuntan drog fram ett gammalt mönster från tidningen Vi 1988, Brudvantar från Runö. Dom ville hon sticka och satte igång, men stötte genast på problem i den långa skrivna beskrivningen utan diagram. Det blev några omtagningar, och vantarna fick tillnamnet ’Helvetesvantarna’. Men hon lyckades, med lite hjälp från juntan. Det är ju bl.a. det man ska den till. Så när jag nu börjat på samma mönster går jag i upptrampade spår.

(null)

Kanterna gick bra, men när jag nu kommit till första bården får jag inte fotot på vantarna att stämma riktigt med mönstret. Och det är två veckor kvar till nästa möte. Hmmm…
Mönstret är skrivet för Bergås stickgarn Extra, som inte finns längre. Jag stickat med Gästrike 2 tr, och garnet har fått sin ljust lilarosa färg av ett andra efterbad på koschenill. Stickor nr 2. Egentligen är nog det garnet lite för kompakt för det här mönstret, men nu kör jag på.

Till Fårfesten tar jag dock med en annan stickning, som inte kräver samma koncentration. En blivande schal i näverstickning. Vi ses väl där? Kom och hör och se och känn på vadmalen mina kolleger från Skansen och jag har med oss!

(null)

Besök i London

Ett ställe vi besökte i London var garnaffären Prick your finger på 260 Globe Road. Ta tunnelbanan till Bethnal Green och följ Roman road österut några kvarter. Här specialiserar man sig på ullgarner producerade i England, i flera fall med de särskilda raserna angivna, och man försöker hålla en så ekologisk profil som möjligt. Garnerna blir följaktligen inte så billiga. Det finns även garner av andra material, tillbehör av olika slag, knappar och böcker. Och en frusen liten noshörning.

IMG_0874.JPG

IMG_0869.JPG

Jag köpte en härva Knit by numbers som fanns i väldigt många färger, över 55 nyanser, från John Arbon of Fibre Harvest Ltd. Dessutom boken Respect the spindle av Abby Frankmont, Interweave Press LLC, ISBN 978-1-59668-155-2 med mjuka pärmar, samt knappar gjorda av något slags frö och färgade med vejde. Boken har jag redan läst och tycker den verkar väldigt bra: trevligt skriven, kompetenta råd och många beskrivande bilder. Den är utgiven 2009 men borde gå att få tag på, det fanns ju flera ex i den där affären.

IMG_0860.JPG

På lördagen åkte vi till Walthamstov Market. Stationen med samma namn (utom Market) ligger i östliga änden av Victoria Line. Det lär ska vara den längsta stadsmarknaden i världen, och där säljs typ allt. Vardagar är gatan kantad med små affärer med all världens sortiment på båda sidorna, men på lördagar tillkommer stora stånd i två rader på själva gatan. Här säljs frukt och grönsaker från hela världen, kött och fisk, kläder, tyger, hushållsartiklar, musik, ja allt. Försäljarna ropade ut sina varor med en röstteknik som påminde mig om kulning. Stadsdelen har en stor andel invånare från Indien och Pakistan och det märktes på folklivet, men det fanns folk från alla hörn av världen där. Min dotter har blivit tipsad om marknaden i någon av de sybloggar hon läser, och det var tyger och sybehör vi var på jakt efter. Det fanns flera affärer med tygsortiment avpassat till den indiska kundkretsen, med tunna färggranna siden- och konstsidentyger med broderier och paljetter. Och titta på prislappen!

IMG_0870.JPG

Å ena sidan mönstrade band av alla slag, å andra sidan pärlor. Hur ska man välja?

IMG_0871-0.JPG

Mina val blev inte så flärdfulla: ett grönt tyg i ull/polyester och en grå sammet med tryckt fiskbensmönster samt lite pärlor och knappar. Ylletyget kostade 5 pund/m och låg förstås på dubbel bredd. Då räknar jag pundet till ungefär 12 kr. Sammeten fick jag för 7 pund: Special price for you madam! Jag tror inte det skulle gått att få tag på en liknande sammet för det priset i Stockholm.

IMG_0867.JPG

Vi var båda väldigt nöjda med de inköp vi gjort. Denna marknad kan verkligen rekommenderas, om inte annat så för folklivets skull.

Utställning ”Hönsestrick og hot pants”

Tillsammans med kollegerna har jag besökt friluftsmuseet Den Gamle By i Aarhus i Danmark. Det är ett museum över städernas utveckling och kan verkligen rekommenderas, om du har vägarna förbi. Ja, det är värt en egen resa!

IMG_0849.JPG

Där hade de en utställning om modet på 1970-talet, som gav mig stora igenkänningsvibbar. Då fanns det en trend att man skulle skapa sina kläder själv. Ett av de vanligaste sätten var att färga själv, och knytbatik slog igenom på bred front. Klänningen till vänster är sydd av tyger från Laura Ashley, vilkens tyger slog igenom stort då.

IMG_0850.JPG

Böckerna ”Hönsestrick” i två delar kom ut, böckerna som propagerade för frigörande stickning, skapa själv, strunta i de färdiga mönster och anpassade garnkit som var det enda som fanns i butikerna.

IMG_0856.JPG

IMG_0851.JPG

Det var inte fråga om att göra osynliga lagningar, och det var ingenting konstigt med en hemvirkad bikini. Skjortan och byxan är sydda av Henning Lindberg, som envisades med att gå syslöjdsutbildning, trots att rektorn försökte övertala honom att byta linje på grund av hans kön.

IMG_0852.JPG

IMG_0853.JPG

Det finns många fler plagg på utställningen, och det visas också på hur man exponerade sin musiksmak genom klädvalet. Utställningen fortsätter i en annan som handlar om rockmusiken i Aarhus, men den tog jag mig inte tid att se. Det finns också en fickbok med fakta om kläderna.

IMG_0854.JPG

Någonstans i gömmorna har jag den där första hönsestrickboken. Jag stickade en tröja åt min äldste son, där en del av figurerna hämtats från boken.

IMG_0859.JPG

En som fortsatt följer den här linjen av protesterande stickning är Lisa Anne Auerbach.

Färdig tröja

För ett par veckor sedan blev den färdig, den lilla tröjan till min sondotter jag stickat på så länge – till och från.

20140327-205335.jpg

Mönstret kommer från den lilla boken ’Gotländsk sticksöm Plisséstickning” som är framtagen av Ulla Persson och Kicki Trodin på Ateljé Huskroken. Garnet kommer från norska Sandnes, Mandarin Petit, och det har jag s.a.s. ärvt från min sambos tidigare fru. Det var tämligen enkelt att följa beskrivningen. Jag stupade bara på knapphålen, där jag gjorde som jag brukar i stället. Med mina dumma armbågar kan jag inte sitta vid stickningen så länge i taget, så jag var väldigt orolig att tröjan skulle bli för liten. Men förmodligen har jag stickat för löst, även om mitt stickprov stämde i början. Den blev snarare lite för stor, men det ordnar sig ju med tiden.

20140327-210316.jpg

Men nu ska jag berätta om nåt mystiskt! I en gammal stickbok jag tittat i, som är utgiven 1945, ges det exempel på några ytmönstringar. Det finns en som kallas ’pärlstickning’ och består av 1 rät, 1 avig varvet ut med aviga på räta och räta på aviga nästa varv, alltså vad vi nu kallar ’mosstickning’. Och det som i boken kallas ’mosstickning’, har ett rätvarv mellan de aviga och räta varven. Så undrar jag om jag har fel om vad som är mosstickning egentligen. Nån som har en förklaring?