Kategoriarkiv: shibori

Fiber och färg på Frövifors pappersbruksmuseum

I lördags gjorde vi en utflykt, maken och jag, till Frövifors pappersbruksmuseum för att se denna sommars konstutställning, Fiber och färg. Dessutom tittade vi förstås på den gamla industrimiljön. Det ligger  ungefär 20 mils resa från Stockholm, en bit norr om Örebro.

Alla dessa tomma industribyggnader runtom i Sverige; vad bra det är att de utnyttjas till sådana här saker! Lite ruffa och rymliga lokaler med hög takhöjd, där konstnärerna kan bre ut sig ordentligt. Och som dessutom kan dra dit besökare till en kanske lite övergiven ort. Nu var väl just det har stället inte så övergivet, där det låg hukande under det nya högmoderna pappersbruket, BillerudKorsnäs, som producerar otroliga mängder kartongpapp hela tiden dygnet runt. Fast där fick vi inte gå in.

Man vill förstås gärna knyta an till papper eller åtminstone fibrer i sina utställningar, och i år var det dessutom färg med i temat. 8 inbjudna konstnärer visade olika tolkningar av rubriken. Utställningen står ända till 31 augusti, så det är gott om tid att ta sig dit och titta. Öppet tisdag-lördag 11-17. Det finns ett litet kafé med rolig miljö att sitta i, men sortimentet var inte så stort får jag väl säga. Då var museibutiken roligare.

Utställningen börjar i samma rum som kafét. Där hängde 8 vävar av pappersgarn, passande nog, tillverkade av Kajsa Forsberg. Jag tycker nog det var lite synd att de inte var bättre monterade så de hängde rakt, men vad vet jag? Kanske de böjda kanterna var konstnärens avsikt?

Mot andra väggen hängde Erik Torstenssons stora verk till hans mormors minne, Mormor hänger tvätten. Flera tyglängder från golv till tak med experimentell färgning. De hängde framför några fönster, och det genomsilande ljuset kanske förtog en del av tydligheten i mönstren. Eller så var det en önskad effekt.


Närbild som visar det intrikata mönstret.

Utställningen fortsätter sedan en trappa upp.

Kathie Petterson arbetar med pappersmassa (och andra material också) som hon på olika sätt gjuter i formar. Det stora hängande verket består av flera mindre hopknutna ark.

Camilla C Hickman visar indigofärgade vävar i shibori-teknik. Hon fick ett arbetsstipendium för ett par år sedan och kunde besöka en textilkonstnär i Japan, för att få arbeta i hans atelje. Det arbetet resulterade i en film, som också visas. Vävarna är gjorda i en skir gallerteknik. Här tyckte jag ologiskt nog att den böjda linjen skapad av upphängningen höjde intresset…


Detalj av väven till höger

Elisabet Jansson hade grävt djup i lapplådan och gjort finurliga väskor och  rep av det hon hittat, av egenfärgade och andra tyger. De var inspirerade av japanska traditioner i sammanfogning och utförande.

Lena Hellström hade sytt, vridit ihop och färgat långa tyglängder i shiboriteknik, även hon. Det är verkligen ett fascinerande uttryck man får på tygerna! Och överraskningen över resultatet, även om man planerar noga!

Mia Olsson arbetar med grova fibrer som kokos och sisal, som hon färgar och sammanfogar. Det märkligaste med det här verket för mig var att kameran såg andra färger än mina ögon! Kanske dags för mig att gå till optikern?

Lisa Brunnegård arbetar också med vikning och färgning men i ett annat material, tunnt papper. Flera ark har sammanfogats till ett större verk. För min del är jag helt förundrad över det intryck/avtryck/uttryck ett litet gem kan ge!

Jaha, det här blev ett långt inlägg och då har jag ändå inte fått med allt det andra jag sett, som alla de andra verken, det gamla pappersbruket, ölburksutställningen, de japanska förpackningarna och själva miljön. Det blir bara för er att åka dit helt enkelt.

Länk till museet: http://Www.froviforsmuseet.com

Vävutställning 

På Länsmansgården i Åkersberga är det utställning, och det är Linnea Blomberg som ställer ut vävar. Det var vernissage i lördags, den 11, och då hade jag inte möjlighet att vara där. Men jag tog kameran med mig på en utflykt i söndags. Utställningen står till 5 mars, men det är bara öppet på lördag och söndag. Det finns mycket annat att titta på där också och ett fint fik. Länk här.


Konsthallen är inte så stor, men timmerväggarna ger en ombonad och trivsam stämning. Det blev knepigt att fotografera när det starka solljuset slog in genom fönstren. Linneas vävar har inslag av bomull, silke, papper m.m. på en varp av lin och ull. Temaordet är reflexion: ljuset som reflekteras i vävarna, skuggorna som ger djup, Linneas reflektioner när hon väver, rundgången mellan hand och tanke. 


Under några av vävarna ligger mjukt formade speglar. De reflekterar ljuset och ger annorlunda synvinklar på vävarna; dessutom skapas intressanta optiska illusioner. 


Jag har ju haft Linnea som lärare när jag gick shiborikursen på HV för några år sedan. I shibori finns flera tekniker för att vika tyger före färgning och klampreservage för att få mönster fördelade över hela tyget. På kursen visade hon oss metoder för att vika tyger och sedan värmebehandla dem så att vecken blir permanenta. Här i utställningen visas flera exempel på hur hon fortsatt arbeta med denna speciella vikteknik. 


Det är vackert tycker jag med den här nyanserade övergången från svalt mörkblått till varmt ljusgult. Och spännande med varptrådarna som sträcker sig vidare neråt, kanske de slår rot? Väven tål också att ses på nära håll. 



Händer det nåt om man trycker på knappen? Kommer den att få sitta kvar? Kommer folk att kunna hålla sina fingrar från den? 

Fredag på stan

Bråttom iväg hade jag för att hinna med bussen, och kameran blev kvar hemma. Så fotona fick tas med mobilen. 

Först åkte jag till Fibrespace Galleri på Katarina bangata 40. Det är ett nytt galleri som fokuserar på textilkonst. Och sådana kan vi inte få för många av, eller hur? 

  
Det är Noël Morical som ställer ut stora hängande skulpturer, gjorda av nylonsnoddar i makraméteknik. Det är inget som vi har sett förut i Sverige, vad jag vet. 

  
Jag skulle också vilja prova på det här men kanske inte med nylonrep. Kan mattrasor fungera tro? 

Nästa utställning blir 3 december, och då är det medlemmar i Svenska Shiborisällskapet som ställer ut. 

Sedan åkte jag till HV Galleri, där det ställdes ut just textilier gjorda i shiboriteknik av tidigare elever på helgkursen i shibori, och i rummer innanför visades arbeten av tidigare elever, Emerging Talents. Dessutom visades två konstnärliga forskningsprojekt, Lojalitetens praxis av Janna Berggren samt Hur hemslöjdsrörelsen skrev kropp av Ellen Landberg. Man kunde också få info om de kommande kurserna på HV. Jag har absolut lust att gå någon mer kurs men vi får se. 

   
 
Efter det gick jag in på Nordiska museet och kollade in nya utställningen Rejält Retro, som handlar om målade allmogemöbler. Men därifrån har jag inga bilder att visa. Ni får gå dit själva och titta, för det är absolut sevärt. 

Sedan gick jag till Berwaldhallen och bevistade Radiokörens jubileumskonsert. Kören har funnits i 90 år och är nu världsberömd, med rätta. 

En riktig heldag blev det. 

Sett på stan 2

Stan och stan, jag var onekligen inomhus, på Östasiatiska museet. Där har Petra Holmberg gjort ett litet hörn med shibori-tema, som jag ville se. Det är både foton och målningar och några plagg. Mina foton är tagna genom glas, så det är lite extra ljuseffekter där ni får lov att tänka bort. 

  
Den här kimonon är tillverkad i början av 1900-talet, av tuskaftsvävt sidentyg. 

  
En närbild av mönstret. Om jag förstår rätt är den gjord så här: varptrådarna har färgats gulbeiga men i regelbundna grupper sparats vita. Det finns smala röda ränder i varpen, som är färgade i partier. Vissa av trådarna i de vita partierna har dessutom färgats med svart (eller mörkblått) och rött. Inslaget är också uppdelat i gulbeige och vitt samt med svarta eller röda trådar. Det är inte gjort i en handvändning detta. Himla massa reservage och trådar att hålla reda på. Men det blev vackert. 

  
Nästa bild visar två kimonos av siden, den till vänster vävd i tuskaft och den till höger vävd med strukturmönster. De är gjorda vid 1900-talets början och avsedda till underkimonos. Den röda färgen tros komma från safflor, och då har det väl gått åt minst en hel åker. Man får ju bara en liten nypa per blomma. Den vänstra har ett utsparat mönster av solfjädrar, och mellanrummen är fyllda med omknytningsmönster. Till den högra har tyget veckats och sedan blockerats från färg med klotsar. 

  
Till sist ett mönster som nog är möjligt att utföra även för mig. 

  
Det är cirklar som dragits ihop och doppats i olika färgbad. Mellanrummet har sedan målats med en bottenfärg. Kvalitén är sidencrêpe och den tros vara tillverkad på tidigt 1800-tal.