Kategoriarkiv: kläder

En resa med hemslöjdstema

Just nu är jag på Hemslöjdsresa till Tallin. Vi tog båten torsdag kväll och hade gårdagen planerad för några handarbetsrelaterade stationer. 

Efter att ha checkat in tog vi bussen till en enormt stor affär för alla slags sybehör och garner. Den heter Karnaluks och ligger på K. A. Hermanni 1, en liten tvärgata till Tartu mnt. Det ligger inte särskilt långt från centrum, så man kan gå dit eller ta spårvagn, om man nu är i stan på egen hand. Karnaluks är ett  postorderföretag, men har försäljning över disk också. Det har inga skyltfönster utan ligger tre trappor upp i port nr C och man får ringa på dörren för att komma in. Väl inne blir man alldeles överväldigad och kan – som jag – drabbas av handlingsförlaming (sic!). Ett antal alldeles smockfulla rum med knappar, sybehör, miljontals meter med band och spetsar, garner för stickning och broderi, pärlor, tråd osv. Det kan vara bra att vara förberedd med en lista. Men det jag ville ha, en fållmarkerare som står på en platta på golvet, hade dom inte. Man har nog slutat tillverka sådana… 

  
En av gränderna med blixtlås.

  
Sisådär en fjärdedel av garnrummet. 

I samma hus runt hörnet mot Tartugatan finns en tygaffär, Abakhan, med en hel del tyger men inte enormt välsorterad, mycket polyestertyger t.ex. Och en hamburgerbar. 

På motsatt sida gatan något längre upp i backen ligger det här gamla huset. 

  
Här på Tartugatan 60 ligger Long ja longust, en affär med kvalitetsgarner, många tunna och passande till maskinstickning eller sjalar. Innehavaren får dem på koner och nystar upp önskad mängd efter beställning. Den affären kan rekommenderas. 

Sedan tog vi bussen en bit till stans utkanter och en stor sporthall, där Martinmässan går av stapeln. Det är en stor samling som hålls varje år runt Martindagen i november, en dag som av tradition var väldigt viktig i Estland förr. Då skulle alla utomhussysslor i jordbruket vara avklarade nämligen, och inomhusarbetet, med främst hemslöjd, tog sin början. Det är nu 19:de året som estniska hemslöjdsförbundet (eller motsvarande) arrangerar denna mässa, och det är inte vem som helst som släpps dit. 

  

På golvet fanns hantverkarnas stånd och en trappa upp fanns matställen, bokshopar och mathantverk. Det är övervägande delen textilt hantverk, men också smide, trä, keramik och glas. Ett antal muséer deltog och hade verkstäder, både med hantverkare och för publiken. På en scen i mitten var det olika uppvisningar. Och det höll på ända till kl 9 på kvällen: det blev verkligen en heldag för mig. 

  
Jag hittade dom här söta gummorna! 

  
Det visades korg-, halm- och träslöjd. 

  
Dom här superduktiga tjejerna sjöng och spelade fiol, säckpipa, mungiga, kantele och flöjt. Namnet på gruppen kommer i nästa inlägg. Och sen kommer några fler dräktbilder! 

  
  
  
Vad som också var roligt att se var man inte tvekade inför att använda delar eller detaljer från folkdräkten till sina vanliga (eller lite representativa) kläder: ett brett bälte av ett vävt band, ett smycke eller en vanlig kjol av ett dräktkjoltyg. Snyggt! 

Shibori på Yasuragi

Jag lovade ju ett blogginlägg om utställningen på Yasuragi också.
Där var det helt andra förutsättningar än i utställningen på Lidingö, även om det var samma utställare. Här på Yasuragi hade formatet begränsats till ett tygstycke av bomull, samma för alla, i ett format som i Japan används till flera olika saker, bl.a. handdukar. Även färgen var begränsad till indigoblå nyanser, och de tekniker som användes var de traditionella. Ändå blev alla tygstycken så olika. Mycket snyggt exponerade mot de betonggrå väggarna – kanske lite mörkt.

(null)

(null)

(null)

Dessutom visades föremål och tekniker i några lådor på golvet, och ett antal verk placerade på andra väggar. Här kommer några detaljbilder från tygstyckena.

(null)

(null)

Jag vet inte hur länge utställningen kommer att stå. Den var förlängd när jag såg den förra veckan, så det är nog bäst att ringa och höra efter om man vill se den. Men det var inga problem med att bara knalla in och titta.
Sen kan man ju passa på att få fötterna fiskpedikyrerade också, som jag.

Utställning ”Hönsestrick og hot pants”

Tillsammans med kollegerna har jag besökt friluftsmuseet Den Gamle By i Aarhus i Danmark. Det är ett museum över städernas utveckling och kan verkligen rekommenderas, om du har vägarna förbi. Ja, det är värt en egen resa!

IMG_0849.JPG

Där hade de en utställning om modet på 1970-talet, som gav mig stora igenkänningsvibbar. Då fanns det en trend att man skulle skapa sina kläder själv. Ett av de vanligaste sätten var att färga själv, och knytbatik slog igenom på bred front. Klänningen till vänster är sydd av tyger från Laura Ashley, vilkens tyger slog igenom stort då.

IMG_0850.JPG

Böckerna ”Hönsestrick” i två delar kom ut, böckerna som propagerade för frigörande stickning, skapa själv, strunta i de färdiga mönster och anpassade garnkit som var det enda som fanns i butikerna.

IMG_0856.JPG

IMG_0851.JPG

Det var inte fråga om att göra osynliga lagningar, och det var ingenting konstigt med en hemvirkad bikini. Skjortan och byxan är sydda av Henning Lindberg, som envisades med att gå syslöjdsutbildning, trots att rektorn försökte övertala honom att byta linje på grund av hans kön.

IMG_0852.JPG

IMG_0853.JPG

Det finns många fler plagg på utställningen, och det visas också på hur man exponerade sin musiksmak genom klädvalet. Utställningen fortsätter i en annan som handlar om rockmusiken i Aarhus, men den tog jag mig inte tid att se. Det finns också en fickbok med fakta om kläderna.

IMG_0854.JPG

Någonstans i gömmorna har jag den där första hönsestrickboken. Jag stickade en tröja åt min äldste son, där en del av figurerna hämtats från boken.

IMG_0859.JPG

En som fortsatt följer den här linjen av protesterande stickning är Lisa Anne Auerbach.

Tredje och sista delen från Kiasma

Third and final blog post on an exhibition at Kiasma in Helsinki, Finland.

Två designers, Amu Song och Johan Olin, driver designföretaget Secret shop i centrala Helsingfors. De har nu arbetat tillsammans i flera år med att skapa kläder som förenar folkliga kläder eller folkdräkter med nutida kläder över hela världen. Ett uniformstyg från Korea har till exempel använts till den kända marimekko-rocken med många fickor. Ett annat marimekkotyg med ett tryck liknande kamouflagemönster har använts för att sy en sydkoreansk militäruniform. Flera marimekkotyger har använts till en klänning med den typiskt ryska ”sarafanen” (en slags hängselkjol) som förebild. Och så vidare.

20140729-212133-76893300.jpg

Jag för min del är väldigt förtjust i den här sortens cross over-design på kläder, både ifrågasättande och inspirerande. Hela deras projekt inför utställningen presenteras med finare bilder än mina på den här siten. Kolla där!

Sen undrar jag om ni kan gissa vad den här jättestora rosen är gjord av?

20140729-213407-77647052.jpg

Ja just det, godis!

20140729-213518-77718506.jpg

Det är konstnären Hanna Vihriälä som använder detta originella medium. Jag blev lika lurad som ni. Hennes hemsida finns här.

Det är förstås fler konstnärer än så som medverkar: Tiina Mielonen, Maija Louekari, Erja Hirvi, Tommi Musturi, Teresa Moorhouse och Timo Vaittinen. Utställningen står till 7 september. Rekommenderas om vägen går förbi.