Färga med rölleka

färgning, färgväxter, rölleka, ullgarn, växtfärgning

Gräsmattan ser inget vidare ut denna sommar, gula ytor blandat med ogräs. En av de växter som trivs ypperligt i torkan är röllekan. Eftersom den anges som färgande måste jag ju prova den!

På bilden nedan syns färgerna lite bättre.

Jag har gjort alldels som man brukar: plockat och klippt växten, men inte rötterna, kokat en timme, silat, sjudit garnproverna en timme. Det var ingen större överraskning att det blev gult. Härvan till vänster är alunbetad, den i mitten betad med rabarberblad, den till höger alunbetad med ett efterbad i kopparvatten.

Nu vet vi det.

Utställning ”Textila spår” i Målhammar

galleri, kläder, Lata pigan, Målhammar, mönsterstickning, Teda Art Project, tyg, tygtryck, utställning

I lördags drog jag iväg med maken till Målhammar, som ligger mellan Västerås och Enköping. Där var det vernissage på utställningen ”Textila spår”, skapad av Margareta Backström Öberg (även känd som Lata pigan) och Eva Karlsson/Teda Art Project. Delar av utställningen visades på Antikmässan i vintras. Här på Målhammar visas utställningen från 4 augusti till 2 september.

Utställningen fokuserar på den högklassiga mönsterdesign till tygtryck som producerades i Sverige mellan ungefär 1930-1970. Ja en del finsk design från tiden har också fått komma med. Det visas tryckta tyger och plagg sydda av dessa tyger, dessutom en hel del annat med tät anknytning till tiden.

Det var jätteroligt att återse Viola Gråsten, Astrid Sampe, Bohus stickning, Marimekko m.m. Vackert presenterat och med lätta anvisningar om tidsandan och förutsättningarna. I samband med utställningen hålls också ett antal seminarier och work shops med teman till det som visas.

Tre klänningar sydda av Viola Gråsten-tyger svävade som färggranna fjärilar vid ett fönster.

Det är min barndoms Femina, damtidningen som min stora syster hade, som åter visar sig!

Exklusivt då, fortfarande åtråvärt – Bohus stickning.

Det vänstra tyget i bakgrunden tyckte jag i förstone såg ut som rader med långbyxor på tork… men nejdå, det är nischer med statyer i…

Länkar:
Målhammar
Lata Pigan
Teda Art Project

Färga med rabarberfrön

färgning, rabarber, rabarberfrö, växtfärgning

Rabarberblommen står där så ståtlig i landet. Inte näns jag klippa ner den! Men när fröna mognar kommer en annan tanke: kanske det går att färga med den? Jag prövar!

Jag gjorde precis som jag brukar: kokade ur färgen, silade och sjöd mina olikbetade garnprover en timme i c:a 90 grader. Nedan visas resultatet:

Lilla härvan längst till vänster är betad med både alun och vinsten. Nästa två är betade med rabarberblad, och den ena av dem har legat i lut ungefär 20 minuter. De följande har betats med enbart alun, och två av dem har legat i kopparvatten. Om jag hade väntat tills fröna var ännu brunare hade jag antagligen fått djupare färgtoner. Man kan använda frön av skräppa på samma sätt, länk här.

Ibland får jag frågan vad jag ska göra med allt mitt garn, och det har hänt att jag svarat att jag ska brodera sagan om mitt liv. Jag inser dock att det blir en saga i brungula toner… Annars kan jag väl brodera en höstlövskudde, kom jag på just nu.

Boktips igen

Bettina Wingolf, boktips, tagel

Boken jag ska skriva om nu är inte alldeles ny. Den kom förra året, men för mig var den en glad överraskning i våras.

Jag hittade den på Halmens hus i Bengtsfors, och alla har väl inte vägen där förbi kan jag tro. Även om det kan rekommenderas. Tagel av Bettina Wingolf är utgiven av henne själv, så om du inte hittar den någon annanstans får du vända dig till henne. Här är en länk till hennes hemsida för kontakt. Man kan titta in på den hemsidan bara för att bli på bra humör också. Den kan säkert också beställas i bokhandeln, ISBN 978-91-639-3079-9.

Hästtjejen Bettina Wingolf har under en lång tid ”snöat in” på materialet tagel och på alla sätt letat kunskap om detta, på museer och hembygdsgårdar och hos hantverkare och fabrikörer. Dessutom har hon tränat in ett antal gamla tekniker för tagelanvändning och gjort nya föremål. Allt detta redovisas i denna intressanta bok. Man blir förundrad över mänsklig påhittighet och över taglets många, nu bortglömda, användningsmöjligheter. Till exempel kan man lära sig att tillverka en galning och sedan spinna på den.

Boken börjar med en beskrivning av materalet och dess producenter, hästen och kon. Därefter följer ett avsnitt om olika metoder för spinning av tagel. Så följer avsnitt som behandlar de flesta tillämpningarna av materialet, nu och då. Rubrikerna är: Från häst till häst, Mera tagel, Husgeråd, Jakt och fiske, Arbete, Stoppningstagel, Borstar och penslar, Färg, Tyg, Mode, Musik samt slutligen Lite av varje. I nästan varje avsnitt finns beskrivning på något man själv kan göra.

Boken är en manifestation av kärleken till hästen och materialet den kan ge oss, till naturen och dess möjligheter, till människans påhittighet. Jag tycker verkligen det är bra att den nutida tekniken så (relativt) lätt ger människor möjligheter att dela med sig av sin kunskap. Och jag beundrar dem som har uthållighet att genomföra sådana här projekt. Vi andra får vara så snälla och köpa deras böcker och sprida ordet.

(Sen vill jag gärna påpeka att det heter domestik och inget annat. Och brickvävning är en helt egen teknik, som inte liknar någon annan, även om man kan väva tuskaft på brickor.)