Alla inlägg av Lillemor Larsson-Haga

Färgexperiment i glasburk

Nu har jag gjort ett riktigt experiment som jag inte vet hur det ska sluta! Jag har ju berättat att jag köpte en bok på wonderwoolwales med tips om hur man färgar i en glasburk. (Ni får bläddra i bloggen; jag vet inte hur man gör internlänkar än…)

20130710-193225.jpg

Jag la i lite sidentyg köpt på Siden-Carlssons, tvättat förstås och vikt på olika sätt. Det gröna är först vikt i snibb, sedan veckat och snott och till sist omknutet med grovt snöre. Det vita har jag vikt på annat sätt och både knutit och knipit.

20130710-193751.jpg

Jag använde 30 gr pulvriserad krapprot, som jag köpte på wonderwoolwales. Och 20 gr alun.

20130710-193953.jpg

I burken stoppade jag först i tygerna och sedan 100 gr ullgarn, en sort jag köpte på National Wool Museum, ”Heritage wool” hette det. Tretrådigt, som ett raggsocksgarn i kvaliteten ungefär.

20130710-194506.jpg

Krappen var upplöst i varmt vatten och hade stått några timmar. Även alunet löstes upp i hett vatten. Sen gjorde jag misstaget att hälla lite vatten i burken först, för jag fick inte plats med allt alunvatten sen. Grrr! Det korrekta är alltså att hälla på färglösningen och betmedlet, för att sedan fylla på med vatten. Ska försöka hälla på några alunkristaller i efterhand. Hursomhelst, så här står burken nu på altan. Och regnet har dragit bort så solen kan värma på.

20130710-195225.jpg

Hur lång tid det tar är svårt att säga. Det beror ju på hur mycket sol det blir. Men jag ska försöka hålla mig till augusti i alla fall.

Mer från Wales

Först ska jag be att få visa min lilla vejdeodling. (Den är inte i Wales utan i Täby!) Tänkte försöka med en blåfärgning.

20130702-223041.jpg

Jag har förstått att vejde bestämmer själv om den vill växa där man satt den eller inte. Så jag är väldigt tacksam för det som kommit upp. Stora planer är knutna till de här små bladen, som förhoppningsvis blir tuvor framåt hösten.

Nästa bild visar en sak jag köpte på Wonderwoolwales.

20130702-223347.jpg

Ni ser förstås på en gång att det är en slända av ”turkisk” modell.

20130702-223513.jpg

Den är så otroligt vacker! Och har sån underbar finish! Korset är gjort av trä från tulpanträdet, bara det. Den var ju inte billig direkt, 340 kr c:a. Liten och nätt med utmärkt balans. Och jag gillar verkligen den här modellen, där man kan dra isär alla delarna och så har man ett färdigt nystan!
Tillverkaren heter IST Crafts och kan nås på denna adress: www.thewoodemporium.co.uk

Sen måste man ju ha något att spinna också. C:a 100 gr tops av denna färg blev det, men vilken ull det är minns jag inte.

20130702-224312.jpg

Sätter man samman dom här två blir det detta! Det var allt ett bra tag sen jag spann på slända, så det blir garn med en viss halo. Men det ska väl gå att använda det med.

20130702-224524.jpg

Loppisfynd i midsommartid

På midsommardagen var jag till en större loppismässa. Där fick jag hålla i mig! Men något litet ska man väl unna sig…

20130625-165755.jpg

24 gamla stickningsbilagor från Femina till nerprutat pris! Från 1947 till -49, inte alla dock. Vad sägs om ett mönster till ”Elegant klänning till vinterns bridgekvällar”? Eller ”Trevlig klänning med pärlbroderi på liv och fickor”? Det är mest småbarnskläder förstås. Dessutom några vävbeskrivningar och en hel del matrecept. Problemet här är förstås att klura ut vilket nutida garn som kan passa. Och att anpassa mönstret till våra nutida krav på passform. Det roligaste är ju att konstatera hur annorlunda inte bara modet utan också tidsandan var.

Ett annat fynd:

20130625-170929.jpg

Vi öppnar locket och vad får vi se:

20130625-171022.jpg

20130625-171221.jpg

20130625-171332.jpg

Det här var antagligen en sådan låda som fanns i lanthandeln, och ”husmor” fick välja en påse därifrån. Här i mina hemtrakter kallades dessa färger för ”kuppfärger”, kupp betyder påse på dalmål. Hur man gör står tryckt på påsen, och jag ska nog göra ett försök. Resedagrönt kanske?
Företaget Herdins har sin början i ett färgeri i Falun, som startade redan på 1700-talet. Då höll man till inne i staden, och jag tror deras sköljbrygga fortfarande står kvar i Faluån mitt inne i stan. Familjen Herdin köpte färgeriet i slutet på 1800-talet. Vi är nog många som kört en färgning med deras färgmedel i tvättmaskin.
Möjligen är färgerna för gamla för att resultatet ska bli bra. Det vet man inte förrän efteråt.

Resa i Wales 5

Det finns som sagt allt möjligt ullrelaterat på Wonderwoolwales, bl.a. färger. Jag gjorde bekantskap med två intressanta metoder.

Den ena metoden visades av Helen Melvin. Hon hade ett stånd där hon sålde färger, böcker, färgväxter m.m. Och så hade hon gjort i ordning stora glasburkar med förbetat garn och färgämnen. Dessa skulle man ställa i solen en viss tid och låta solvärmen göra jobbet. Det enda man själv behövde tillsätta var vatten.

20130618-203922.jpg

Med tanke på flyget hem köpte jag ingen burk, jag köpte en av hennes böcker. Det finns fler böcker och en hel del annat matnyttigt på hennes hemsida: http://www.fieryfelts.co.uk/ Jag gillar verkligen den handgjorda unika framsidan! Inuti finns många fina recept, lite mer avancerade än i de flesta andra växtfärgningsböcker visserligen. Men ibland vill man ju ha en utmaning.

20130618-205348.jpg

Så var jag på en demonstration i ett stånd, där det visades växtfärgning i mikrougn! Helt nytt för mig. Det var Alison Daykin med hemsidan www.pure-tinctoria som visade hur det gick till. Mina bilder därifrån blev rätt misslyckade, så jag får förklara med ord i stället.

Till att börja med färgade hon nystan, inte härvor. Sådana nystan som man gör med nystapparat och alltså för det mesta är ganska lösa inuti. Dom måste ligga i blöt över natten.

Hon blandade betmedel, alun och vinsyra, i små mängder vatten i plastmuggar och värmde i mikron så de löste sig.

Så hällde hon betningen i en plastskål för mikrougnar och lade i det våta nystanet. Lite folie på och in i ugnen. 4 – 5 minuter om jag förstod det rätt, och man måste se till att det inte kokar torrt. Kanske det var 45 minuter, jag hann inte med att fråga. ”Four to five minutes” låter ju väldigt likt ”45 minutes”…

Under tiden blandade hon färgämnen i vatten, i det här fallet var ett av dem pulvriserad krapprot. När betningen var klar, lade hon hällde hon färgämnet i en annan skål och lade i nystanet, och satte in skålen i ugnen. När den färgningen var klar, hade hon ett annat färgbad redo, vände på nystanet, lade i det och färgade andra sidan.

Dessutom gjorde hon extra färgeffekter. Från ett tredje färgbad färgbad fyllde hon en injektionsspruta och sprutade in färg i nystanet. Många nyheter där!

20130618-211904.jpg

Kanske jag ska använda ”nystmetoden” till det här garnet som jag köpte, och dom här färgämnena? Garnet är ett italienskt garn (ja, det fanns faktiskt sådana på denna engelska mässa!) 50% ull 50% alpacka. Krapprotspulvret och anattofröna är köpta i ståndet som P&M Woolcraft hade, hemsida www.pmwoolcraft.co.uk Krapp har jag ju färgat med förr, men anattofrön, som ger gul färg, har jag inte prövat. Kanske jag ska lägga nystanen i en glasburk och låta solen bestämma över färgen? Vi får se.

20130618-214029.jpg