Kategoriarkiv: tie-and-dye

Spindelnätsbindning

”Spiderweb binding” kallas detta i min nya bok, ”Shibori Designs & Techniques” av Mandy Southen. Köpt på Bokus.com.
På japanska kallas mönstret ”kumo”.

20131113-221522.jpg

Här fortsätter jag att experimentera med sidentyget jag färgade i glasburk med krapp i somras, se tidigare inlägg. Jag plockar upp en topp med hjälp av en liten säkerhetsnål, fördelar vecken så gott det går och börjar linda om. Här använder jag knyppeltråd att binda med. Först några varv som ska bli yttersta kanten, hårt åtdraget så att början av tråden låses. Sedan upp mot toppen med större mellanrum på varven. Jag har också gjort några extra varv under toppen, men det behöver man nog inte. Tillbaks till ytterkanten igen och fäst tråden med ett par åtdragna halvslag. Då ska man få ett litet spindelnät med själva spindeln i mitten. Som synes behöver man inte klippa av tråden innan man börjar på nästa figur. Här får ’näten’ hamna lite slumpvis. Om man vill ha cirklarna jämnt fördelade bör man markera mitten av dem först. De här näten får löpa i en sned bana från hörn till hörn över den tilltänkta schalen. De andra två tomma hörnen får kanske varsitt lite större nät. Sen tänkte jag färga tyget med brunt, eller kanske grönt.

Vi planerar en resa till London om några veckor. Är det någon där ute som kan ge tips på bra garnaffärer?

Kawamaki shibori

Ja så heter det på japanska, det vi ägnade oss åt på den gångna helgens kurs på HV. I Afrika kallas det adire alabere och i Indonesien tritik. Det vanligaste uttrycket här är nog ”tie-and-dye”. ’Knyt-batik’ ska man helst undvika, för batik betyder ju att man använder vax.

Hursomhelst är det fråga att dra trådar i tyget och sedan rynka ihop det, så att färgen inte kommer åt i de veck som bildas. En tidskrävande teknik, men en som kan ge verkligt utsökta resultat. Vi satt alla intensivt och sydde. Rätt vad det var var det dags för lunch och helt plötsligt skulle vi gå hem!

Jag arbetade med provlappar i två olika kvaliteter. Det tjockare habu tai-sidenet sydde jag i med maskin, sydde ner veck på olika sätt och sydde på domestik i figurer.

20131016-210103.jpg

Den andra lappen var ett tunnare crepe de chine-tyg, och där har jag sytt för hand med lingarn och knyppeltråd. Där gjorde jag också ett parti där jag knöt in dels sojabönor, dels vetekorn.

20131016-210501.jpg

Där finns också några pyttesmå toppar som är knutna med en speciell japansk grunka, som heter hitta.

20131016-210722.jpg

Längst ut på den blanka metallstaven sitter en liten jättevass krok, som man hakar fast tyget i. Sen gör man ett halvslag runt staven med garnet, skjuter ner det på tyget och drar åt ordentligt. Flera halvslag om man vill reservera en större bit av tyget. Det går säkert jättefort när man fått till det rätta greppet.

Vi gjorde också experiment med att forma tyg på ett shibori-vis och sedan fixera vecken genom att chocka tyget, först med kokhett vatten, därefter med iskallt. Tygerna vi gjorde så med var av dels polyester, dels polyamid.

20131016-211854.jpg

Slutligen jobbade vi med krymptyg, som man sammanfogar med ett annat tyg. När man sedan blöter detta får man intressanta strukturer på tyget. Men vi måste vänta flera veckor innan vi får se resultatet av detta, till den helgen då vi ska lära oss att göra en kyp för silkefärgning. Under tiden syr jag hemma på ett mer komplicerat mönster på en tunn fin veckad sidenschal.

Solfärgning i glasburk

I början av juli gjorde jag i ordning en glasburk med krapprot, ullgarn och sidentyger i, som beskrivs i ett tidigare inlägg. Sen blev det en varm sommar och jag vände på burken, ställde den uppochner osv. Där solen låg på blev det så varmt att jag nästan inte kunde lägga händerna på burken, men temperaturen inuti och på baksidan blev förstås inte så hög. Hursomhelst kunde jag inte hålla mig längre utan öppnade burken idag.

20130814-203035.jpg

Sidentygerna såg ut så här:

20130814-203217.jpg

Efter tvätt blev det så här:

20130814-203403.jpg

Ullgarnet fick alltså en färg som ett efterbad av krapp, lite ojämn men fullt användbar. En del av ojämnheten beror på att det är olika ull i garnet, något som inte syntes när det var vitt.

20130814-203438.jpg

20130814-203508.jpg

Färgåtergivningen är inte helt OK. Det röda drar mer åt gult och det gröna är inte så grönt i verkligheten. Men det här blev jag nöjd med. Vi får väl se om jag nu fållar tygerna och har dom till schalar eller om jag jobbar vidare på dom på shibori-kursen jag ska gå i höst.

Det fanns lite färg kvar i badet, så jag gjorde ett kok med ett tunt ullgarn jag har i mina gömmor och nu börjat använda till broderigarn. Jag tillsatte en knivsudd alun först. Den ljusare lilla härvan blev efter en timmes sedvanligt ”kok”. Den lite kulörstarkare uppstod när jag tillsatte ett halvt kaffemått ättiksprit och körde en timme till.
Sisalgarnet från omknytningen blev också fint, det kan jag nog ha till någon rolig effekt i framtiden!

20130814-204749.jpg

Nästa år ska jag försöka sätta igång en färgning tidigare på året. Men det blir väl lika svårt att hålla sig kan jag tro…