Jag köpte ett mjukt och fint ullgarn på Wonderwool Wales för några år sedan. Pura Lana Ecologica hette det, 50 % Virgin Wool (vad nu det är för nåt) och 50 % alpacka, ljusgrått för det var enda färgen, italiensk tillverkning, ett företag som heter Manifettura Sesia. Åtta nystan med 85 meter i varje och jag hoppades det skulle räcka till en tröja på stickor 5. Jag började på en tröja också, i egen modell, men fick kalla fötter efter ett nystan. Det kändes inte som det skulle gå bra. Men då kom mönstret till Den runda filten i min väg! Till mönsterhoppor letade jag fram två härvor rödblandat Vålbergsgarn ur stashen och satte igång. Det gick bra och blev snyggt på en gång, och roligt var det också. Sen blev det maj och väldigt varmt att ha en halvfärdig filt i knät, så den stickningen fick vara. Sen blev det fotbolls-VM och bara titta kan man ju inte, så då kom filten fram igen, fick ligga på soffbordet och pösa. Och till slut, i förra veckan, blev trådarna fästa och filten tvättad. Här ligger den på tork på golvet på en vaxduk.

Jag stickade tills det grå garnet tog slut och diametern blev då 1,22 meter. Mjuk, varm och härlig blev den. Det mjuka alpackagarnet kompenserar bra för det lite stickiga Vålbergsgarnet. Jag tappade räkningen lite här och där så hopporna är inte lika stora överallt men det syns knappt, och är lika varmt ändå.

Garnet räckte precis eller jag slutade sticka när det såg ut att vara på upphällningen, vilket som. Så här mycket blev det kvar.

Mönster till den runda filten köper man hos Tant Kofta. Och samtidigt kan man göra en god gärning.