Kategoriarkiv: papper

Om färger och svampar och papper

Strax före jul kom det ut en ny bok med ännu mer information om vad man kan använda svamp till. 


Boken heter som synes Pigment & papper av svamp och är skriven av Liza Johansson. Hon är svampkonsulent och konstnär vid sidan av sitt arbete som laboratorieassistent, om jag förstått saken rätt. Här redovisar Liza Johansson sina försök med att utvinna färgpigment ur svampar, och dessutom försöken med att omvandla vissa svampar till papper. Svamparnas värld är stor och till många delar ännu helt okänd, vilket väl beror på att så mycket av deras verksamhet sker i det fördolda, under markytan. Det som vi människor ser ute i markerna är ju enbart deras tillfälliga fruktkroppar. Under våra fötter arbetar svampens mycelier med hemlighetsfulla processer, omvandligar av ämnen till näring för dem och utvidgning av territorierna.  

Färgning av garn berörs enbart i förbigående, och det finns ju annan litteratur som tar upp det ämnet. I första delen av boken visas, förutom bilder på de svampar som använts, flera metoder för att utvinna färgpigment ur svampen. Det visas också många exempel på hur pigmenten används och vilka härdigheter de har. Andra delen koncentrerar sig på de svampar, främst tickor, som kan användas till att göra papper av. Allt redovisas med många fina bilder, tydliga anvisningar och recept, så det är bara att sätta igång. 

Hela boken genomsyras av upptäckarglädje och entusiasm. Man riktigt känna hur skogen doftar och riset prasslar när man böjer sig ner och gör sina fynd. Även de konstnärliga resultat som visas gör klart för läsaren att det finns en stor utvecklingspotential hos dessa organismer, som ju faktiskt är varken växter eller djur. Boken finns att köpa hos Adlibris, Bokus, CDON eller förlaget Vulkan. Och ja, jag rekommenderar den. 

Pappersklipp i Falun

Länsmuseet i Falun visar nu en fin utställning med pappersklipp. Det är den danska konstnären Sonia Brandes som visar klipp med motiv hämtade från Selma Lagerlöfs berättelse ”En herrgårdssägen”.  

 
Det är runt 30 bilder och här visar jag dem i en ordning som inte följer bokens intrig, om ni nu råkar kunna den. Det var litet knepigt att fotografera med alla glasytor och lampor, men det här vill jag gärna visa er ändå. 

  
Sonia Brandes har dels arbetat med papper i flera lager, dels med papper som målats efter klippningen. Dessutom är klippen monterade med distans till underlaget i de flesta fallen, vilket ger en fin djupverkan. 

  
I Danmark är detta en etablerad konstart som kallas psaligrafi. Sonia Brandes har ställt ut många gånger både i Danmark och i andra länder, gjort offentliga utsmyckningar och illustrerat ett flertal böcker. 

  
Jag är djupt imponerad av skickligheten och också charmad av tekniken som sådan. I Sverige ses pappersklipp mest som barnpyssel på ett rentav nedlåtande sätt, men det är riktigt orättvist. Både Picasso, Matisse och vår svenske Stig ”Slas” Claesson har använt tekniken på imponerande sätt. Och bara tänk på alla collage som gjorts av konstnärer på olika nivåer! 

  
I en av utställningens salar visas äldre och nyare klipp, samtidigt som teknikens historia berättas. Konstarten som sådan uppstod i Kina, där man var först med att tillverka papper. Den kom till Europa lite försiktigt under 1500-talet. Med stigande kunskap om hur man gör papper och med en mer diversifierad produktion av papper avsett även för dekorativa ändamål blev det vanligt att ägna sig åt pappersklipp i borgerliga kretsar. Oilka slags siluettbilder blev på modet. Under 1800-talet blev papperet så billigt att det även började användas av folkkonstnärerna till olika gratulations- och minnestavlor. 

  
I utställningen visar Sonia Brandes även några stora ”skärmar” (vet inte riktigt vad jag ska kalla dem) med klippen monterade mellan genomskinliga skivor. Ännu svårare att fota men så vackra! 

  
Numera är konstnären bosatt i Bingsjö i Dalarna, och alla dessa verk har tillkommit efter flytten dit. Och jag undrar allt om inte det är kurbitsar och bårder från dalmålningar gjort intryck och resulterat i de här… 

  
Sonia Brandes har en fin och informativ hemsida, titta här

Utställningen står inte så länge, bara till 4 april. Men den är värd en utflykt till Falun. 

Om vass

(medan färggrytan kokar)

Vanlig vass, Phragmites australis, är ganska välkänd i växtfärgningskretsar, eftersom man kan få grön färg på garner med kokade vassvippor. I somras, när vi besökte Åland, råkade jag på en utställning som handlade om vass på annat sätt. Dessutom hade man använt själva växten på flera vis. Utställningen visades i det gamla Post & tullhuset på Eckerö. 

Tidigare användes vass bl.a. blandad med lera i väggar och som taktäckning. Torkad och mald jordstam maldes och blandades i degen till nödbröd. Vassvipporna lades som stoppning i kuddar och madrasser. Vass var också bra till foder så de vasstäkter som fanns var instängslade. Nuförtiden är inte betestrycket så stort, och vassen breder ut sig längs stränderna. Tyvärr för det med sig att viss flora och vissa fåglar får försämrad livsmiljö. 

Utställningen hette ”Vassen susar” och var en redovisning av ett projekt som sex olika konstnärer drivit i flera år. De heter Caroline Dear, Heli Konttinen, Leon Patchett, Tiina Vainio, Kimmo Ylönen och Katja Syrjä. Här i inlägget kommer jag att mest ägna mig åt det som Katja Syrjä visade. I ett eget rum ställde hon ut papper som hon tillverkat av blandningar av vass och andra växter. Hon visade också färgkartor med färger hon extraherat ur vass och andra växter eller jordpigment. Om man vill få färgpigment ur vass är processen den att växtdelarna kokas länge, så att färgpigmentet löses upp i en vätska som genom fortsatt kokning reduceras hårt. Resterna kan sedan filtreras, torkas och malas. Vid målning binds pigmentet med gummi arabicum. De färgprover av vass som visades var i olika gula toner. Vassen hade tagits vid olika tidpunkter på året, både till pigment och till papper. 

  
Det här papperet är som ni säkert ser på etiketten tillverkat förutom av vass även av tagetes, ringblomma och bomull. Det är bara ett exempel av många. 

  
Ett stort antal papper hade också monterats samman på en vägg i verket ”Missgynnad”. Här visas en detalj. Arken hade försetts med stentryck av konstnären, där motiven utgjordes av fåglar och växter som fått sämre livsmöjligheter på grund av vassens utbredning. Det visades också tavlor gjorda av enstaka ark med tryck och broderi. 

De andra konstnärerna hade alla helt olika ingångar i materialet: ljudupptagningar, fotografier, smyckeskonst m.m. En monumental användning av vass visades av Kimmo Ylönen. 

  
Länk till Katja Syrjäs hemsida, med fler exempel på material och konstverk, finns här