Hur man stampar vadmal, andra delen

Medan vau-grytan kokar fortsätter jag berätta om vadmal.

Tygerna som stampas i Skansen-stampen har alla vävts där, i våra kulturhistoriska miljöer under öppettid. Det är bara att komma och titta!

20130912-213636.jpg

Här kan man se skillnaden mellan ett tyg så som det kommer från vävstolen och hur det blir sedan. Vadmalsvävar ställs mycket glest. Till ett entrådigt garn tar man t.ex. en 50-rörssked och en tråd i rör. Likaså är det viktigt att man slår in glest och löst. Det här vita tyget är vävt i treskaftskypert, men tuskaft eller annan kypert går också bra. Om det går att beställa så att man får olika snodd på varp och inslag, underlättas filtningen.

Varför filtar man då? Jo, för att tyget ska bli vattenavstötande, vindtätt, tåligt, varmare och vackrare. Utan vadmalen skulle våra förfäder inte klarat de kalla vintrarna förr. Men man måste ju inte göra tyget helstampat, som kallas när det är så filtat att bindningen inte syns. Man kan också göra halv- eller kvartsstampat. Har man en annan varp, av lin eller bomull, går det inte att stampa lika hårt. På så vis får man tyger av olika kvalitet, till kjolar vill man ha ett mjukare fall och till bolster vill man ha det duntätt.

20130912-214956.jpg

På den här bilden ses ett tyg med bomullsvarp och ullinslag, och ännu ett tyg taget direkt från vävstolen.

Såpa då, tänker säkert någon. Nej, det använder vi inte, och det var inte särskilt vanligt att man gjorde det förr heller. Däremot var det så att det hemspunna garnet kanske inte var alldeles rent, utan hade kvar en hel del ullfett och fårsvett, säkert också lite urin från fåren. När man sedan häller varmt vatten på tyget uppstår en kemisk reaktion, en förtvålningseffekt, som säkert skyndade på processen.

Det tar lång tid i alla fall att stampa. Arbetsgången är så här: tyget veckas och läggs i hon, varmt vatten hälls på och stamparna går. Efter c:a 20 minuter stannar man stamparna och tar upp tyget. Det inspekteras, veckas om och läggs tillbaka i hon för en ny omgång. Så håller man på och den effektiva stampningstiden kan uppgå till bortemot 8 timmar!

Fortsättning följer.

Vau-grytan då? undrar någon. Jag sådde en pallkrage full med frön till vau, och det kom upp två plantor! Men det ser ut att räcka till en liten färgning i alla fall, och gult blir det. Bild kommer.

2 reaktioner på ”Hur man stampar vadmal, andra delen

    1. Ah! I den stampen gjorde jag mina första erfarenheter av stampning faktiskt. Det bör ha varit i mitten av 1990-talet, tillsammans med självaste Kerstin Gustavsson. Kul att höra att den används fortfarande. Är det just vid ”Ljusstråk” man har en chans att se det?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *