Kategoriarkiv: rep

Att lägga en rosenmatta

Sjömännen på segelfartygen förr-i-tiden hade frivakter ibland, och då kunde de bl a sysselsätta sig med reparbete. En särskild gren av det var att lägga en matta. Det utvecklades många olika modeller, och här kommer nu en svit bilder som visar hur man lägger en matta i rosenmönster. Jag för min del har en mall att jobba efter, men det hade man nog inte från början…

I en bok som jag inte har, så jag kan inte berätta vad den heter, finns en mall som jag har kopierat och förstorat upp. Sedan har jag fogat samman delarna och tejpat dom på en träplatta.

Repet jag använt är tillverkat av Skansens byalag på den långa banan. Vi använder köpt förgarn av hampa i den. Repet var drygt 42 meter långt.

Jag följde mallen noga och lade repet i öglor. Ibland ska repet träs under sig själv och ibland över, och det duger inte att göra fel. Då får man ta upp och trä om. Till att börja med är det oerhört trassligt och långt, och då började jag ändå på repmitten.

Till slut är första varvet lagt och då får man trä in andra och tredje varvet. Men det går som en dans om bara första läggningen är rätt.

Eftersom jag var lite ouppmärksam ändå blev öglorna lite olika stora. Så det fick jag justera i efterhand, skjuta om repet genom varven till slutet tills jag var nöjd.

Tamparna sys fast. Man kan trä mattan i fyra varv också förstås om man vill men så långt var inte detta rep.

Färdig! Den blev 58 cm i diameter.

Den här mattan kommer att finnas till försäljning på Skansens byalags marknad på Skansen kommande helg. Gå till ståndet för rep och kolla in den. Och välkomna till marknan! Det är alltid sista helgen i september.

Födelsedagspresenten

Det är flera år sedan jag först började arbeta på den här flaskan och klä in den enligt sjömaningsmetoden. Flaskan är en butelj från ett loppis som en gång innehållit dansk akvavit. Hampagarnet jag sytt med är ungefär 2 mm i diameter.

Sonen såg den när jag nyss börjat och uttalade önskemål om att få flaskan. Den har legat och skvalpat runt här som ett jobb jag kunnat ta till när det inte fanns något annat jag hade lust med. Till slut började den nå sin fullbordan och jag lade in en extra spurt för att få den klar till födelsedagsfirandet i söndags.

Det är sytt med tränsstygn typ, som langett ungefär. Flaskan går ju både ut och in i formen så jag har fått både lägga ut och ta in, som när man virkar. Inte särskilt svårt men tidsödande. Varven längst ner tog nästan en timme styck.

Runt hela ska det va’, inga halvmesyrer här inte! Fast det borde varit en kork. Det får bli nästa födelsedag.

Sjömaning

På den tiden det bara fanns segelbåtar fanns det också en massa sjömän som följde med dessa skepp jorden runt. Då och då hade de frivakter, och då ville de ha något att pyssla med. Rep av olika slag var vad som fanns till hands. Baskunskaper hade man redan, för alla sjömän då var tvungna att kunna hantera rep och slå knopar av olika slag. Dels kunde de utveckla själva knopandet på olika sätt, men det var också många som ägnade sig åt makramé.

Jag för min del är en riktig landkrabba och kan knappt se vad som är fram och bak på en båt, men så gott som allt som är av fibrer och böjbart är intressant för mig. Så när jag för några år sedan hade möjlighet att prova på sjömaning blev jag glad att få lära mig något jag knappt visste fanns innan. Makramé har jag provat tidigare.

Ovan ser ni ett par underlägg som jag har gjort, ett runt som är en tillplattad valknop och ett fyrkantigt som är flätat i tuskaftteknik med en träplatta som hjälpmall.

Man kan gå upp i skala och använda ett tjockare rep som man lägger i slingor efter ett visst mönster med hjälp av en mall. Därefter trär man i mer av repet och fyller ut. Det går åt många meter av rep kan jag säga! Och inte går det fort heller, i alla fall inte för en novis som jag. Men den här rosenmattan, som mönstret kallas, är ju faktiskt rätt snygg. Det finns många fler sätt att fläta en matta på. De här bilderna visar dels hela mattan uppifrån och dels en närbild med en tändsticksask som storleksjämförelse. Repet är en dryg centimeter tjockt.

En särskild ”gren” av sjömaningen är tränsning av föremål som behöver ett extra skyddande lager, fendertar t ex. Samma teknik kan man använda för att klä in flaskor, något som är särskilt kul. Här kommer ett par exempel.

Flaskan till höger är en liten gammaldags apoteksburk som klätts in helt och hållet med tränsning, även locket, och fått en döljande kant runt halsen av en s a s förlängd valknop. Den uppmärksamme ser att det är tre varv med tränsning ”åt andra hållet” mitt på burken, ett sätt att göra ytmönster. Annars ökar och minskar man stygnen efter samma principer som när man virkar för att följa formen på föremålet. Lilla flaskan till höger har en uppdragen valknop runt sidorna och ett inklätt lock.

Sist kommer en bild med ett föremål under arbete, en tålamodsprövande grej jag hållit på med till och från under flera år, puh! Jag ångrar att jag fortsatte att göra så täta stygn på flaskans kropp. Jag skulle ha kunnat glesa ut stygnen på sidorna så flaskans glas fått skina fram lite mer. Men nu ser det ut som att den faktiskt kan bli färdig, kanske rentav i år… Det här funkar bra som bredvidsittningsarbete i tv-soffan och bilen, i alla fall med min toleranta man.

Allra sist en bild som visar hur man tar själva stygnet. Det mysko lilla redskapet heter märlspik, och med den öppnar man ett hål att trä garnet genom. Då har man förberett garnet genom att forma en spets och förstyva den med lite snickarlim. Det går åt många meter garn och man kan knappast arbeta med hela mängden från början. Det blir till att splitsa. Och det första man får göra är en ögonsplits, så man kan få ett garn att lägga upp första varvet på. En hel del knopande blir det.

Den som har lust och möjlighet kan gå en prova-på-kurs som hålls i Stockholms läns hemslöjdsförenings regi lördagen den 3 februari. Länk till information och anmälan Här. Ledaren Gertrud Berglund är den som lärt mig och jag kommer också att vara med som en slags ”bisittare”.