Kategoriarkiv: Sätergläntan

Maskinstickning del 2

Ni kanske tycker det är tråkigt med provlappar, men det tycker inte jag… Ett bra sätt att öva sig på, helt enkelt. 

  
Här ligger exempel på olika kanter, gjorda efter ”frökens” excellenta anvisningar. Längst ner till vänster ett försök att göra hål i mönster, efter en förklaring jag fick på Fårfesten i Kil i vintras. Det ser inget vidare ut där men jag tror nog jag fick kläm på det till slut. Den bruna lappen är ett prov stickat i naturfärgad lammull av spelsau, som jag funderar på att göra en tröja till mig själv i. En provlapp stickad på det där sättet används för att beräkna maskantal och varvantal. 

  
Eftersom maskinen jag fått låna kan sticka med hålkort måste jag ju prova det också. Det var något väldigt – mm – förföriskt med att sticka mönster på maskin, fort gick det och jämnt blev det. I oktober lär det ska bli en kurs där man komponerar maskinstickningsmönster där på Sätergläntan, ska jag hoppa på den tro? Diagonalmönstren är också stickade på hålkort, samma kort men olika inställningar. Tekniken till vänster kallas tuck och till höger skip. Sticka snoddar på maskin gick ju så snabbt som vinden! Garnet jag jobbat med är av norskt fabrikat och heter Huldra.

  
Sist en bild på modelltröjan som vi alla stickade, fast lite olika efter olika huvuden. Dock är den för liten för mitt minsta barnbarn. Grejen med den var att lära sig ökningar för ärm och minskningar för hals. Det var flera stycken som hann med tröjor åt sig själva och en del annat också. En väldigt lärorik vecka blev det. Dock får jag vänta till hösten med att själv sätta igång, nu håller jag mest på med odlingar och sommarstuga. 

Maskinstickningskurs på Sätergläntan, del 1

Sedan i måndags går jag nybörjarkurs i maskinstickning på Sätergläntan i Insjön, Dalarna. Vi har haft uppkopplingsproblem här, men nu har det fixat sig, så jag kan berätta lite. 

Första dagen gjorde jag (och de andra) en poncho. Nedan ses maskprov, sträckningsprov och det färdiga ponchon på blockning. Den är stickad i ett garn från Shetland. Modellen är enkel: ett avlångt stycke som viks på mitten och sys ihop en bit i ena sidan. Randmönstret är gjort med ”tappade maskor”, men här tappar man dem ända från början.  

  
På nästa bild ser man mig modella i frökens poncho. 

  
Man kan bära den lite hur som helst som synes.

Det är duktiga och tålmodiga Kerstin Löfgren som är vår fröken. Hon är konsthantverkare från Värmland som har en egen blogg som kan läsas här. 

Du, kära läsare, tycker kanske inte att maskinstickning är ett hantverk? Jag för min del påstår att handstickning helt enkelt är ett annat hantverk än maskinstickning. Tänket är helt annorlunda, även om det förstås finns likheter i slutresultatet. Man bör snarast jämföra stickmaskinen med en vävstol, en apparat att lära sig behärska. Det återstår dock att se om jag blir någon duktig ”maskinist”, som det kallas internt i dessa kretsar. 

Sätergläntan är tämligen välkänd i hantverks- och slöjdkretsar. Länk till hemidan finns här.