Kategoriarkiv: växtfärgning

Ännnu ett föredrag

I tisdags kämpade jag mig trots snöregn och sammanbrott i busstrafiken ut till Bergianska trädgården för att höra ett föredrag. Jag var minsann inte den enda tanten/damen/tjejen (välj det som passar), det var fullsatt i kafeväxthuset. Det var det sista i den föredragsserie som är knuten till utställningen: Livets trådar. Det var Kaili Maide, trädgårdsmästare och textil hantverkare som berättade om ”Växtfärger på växtfibrer”. Entusiastiskt berättade hon om hur började med textilt hantverk redan som liten flicka, hur hon så småningom kom till Sverige från Estland och fick arbete på Bergianska, och hur hon där kom i kontakt med andra fibrer och med växter som kan ge färg. Det första färgkoket gjordes 2011 och fram tills nu har det blivit 300 prover! Det mesta var uppdukat på bordet, tillsammans med redskap och slutliga alster, och ledsagat av massor av bilder blev det ett mycket trevligt föredrag med många dyk ner på olika aspekter av ämnet. Tyvärr var inte kameran med denna gång heller… Dessa bilder är tagna med mobilen.

20140410-210126.jpg

Den här bilden visar hur det kan bli när man bankar på en pensé. Först måste man lägga den på t.ex. en servett, med ansiktet neråt, och ett tyg över. Sen bankar man på ordentligt tills växtsaften gått över i papperet/tyget. Inte så ljushärdigt förstås men en trevlig tillfällighetskonst, och verkligen något att låta barn få prova på!

20140410-210545.jpg

Nästa bild har en färgpilört i förgrunden, en växt som kan ge blå färg, och lite annat trevlig textil kreativ röra i bakgrunden. Bland andra saker jag minns är en liten slända, tillverkad av en trävirknål ungefär nummer 2 och tyngd av en stor träkula. Det blir förstås stödd spinning med en så lätt sak. Vi fick känna på fibrer av olika slag, bl.a. den som kommer från bankad svärmorstunga (bajonettlilja). Den ska alltså inte rötas. Och jag kommer att se min humle med nya ögon.
När det gäller färgning var det ”slow colour” som gällde, och värme som kom från solen, gräsklippshögen, komposten. Det kan bli upp till 70 grader inuti en stor hög med gräsklipp. Svaga alunbetor använde hon ibland, men ofta gjorde hon färgbadet utan, och lät det i stället ta lång tid, flera dygn.
Mycket, mycket mer visades och demonstrerades!

I sommar kommer det att finnas rabatter med tema färgväxter på Bergianska, och Kaili kommer att hålla i två visningar av dem. Den första blir tisdagen den 1 juli kl. 17:00 och den andra tisdagen den 12 augusti kl. 18:00. Avgift 50 kr. Nu på söndag är det sista dagen av utställningen, och då blir det lite extra show: förutom Kaili som spinner blir det frivolitetsknytning med Sibylle Herzer och korgflätning som visas av Zoltán Örhalmi.

Utställning på Bergianska trädgården

Idag var jag till Bergianska trädgården i Stockholm för att se utställningen ”Livets trådar”. Det är en mycket ambitiös och intressant utställning, där växter med för människan intressanta fibrer presenteras. Själva växten, oftast i levande form i kruka, produkterna man får av dess fibrer och hur man bereder dem visas. Så finns det en avdelning om växtfärgning. Som om det inte vore nog, ges det också en föreläsningsserie över ämnet. Här är en länk till trädgårdens hemsida.

20140308-213251.jpg

Utställningen är arrangerad i Gamla orangeriet. Där finns det också ett trevligt kafé.

20140308-213430.jpg

Här visas exempel på hur man kan föra över en bild på en blomma eller ett blad till ett tyg genom att lägga växten på tyget och banka på den med en hammare (om jag förstod rätt). Man får förstås inte så särskilt ljushärdiga bilder på det viset, men fina var dom!

20140308-213839.jpg

Nässelväxter av olika slag.

20140308-213930.jpg

Lin och hampa förstås.

20140308-214013.jpg

Rafiapalmens produkter.

Och till slut en vanlig krukväxt, som vi kanske inte tänker på i det här sammanhanget: svärmors tunga!

20140308-214249.jpg

En utställning som verkligen kan rekommenderas!

Shiborischalar

Så här kan det bli.

20140220-162448.jpg

Det här är en bit japonsiden, som jag skrivit om tidigare i bloggen. Den är solfärgad med krapp och sedan omknuten och överfärgad med syrafärg. Det blev inte så pjåkigt, tycker jag. De större cirklarna i hörnen är gjorda genom att jag först tråcklat runt en cirkelform som sedan dragits ihop. De mindre är gjorda på fri hand. Att de blivit mer fyrkantiga beror enligt ”fröken” på att tyget kan styra det så.
Så här ser den ut på.

20140220-163000.jpg

Nästa schal har jag också skrivit om tidigare: hur jag veckade, markerade, sydde och drog ihop och sedan färgade. Det var minst lika mycket jobb med att efter färgningen sprätta bort alla trådar…

20140220-163219.jpg

Än så länge har jag ingen lust att pressa bort vecken. Den har en väldigt mysig känsla så här.

20140220-163356.jpg

20140220-163433.jpg

På närbilden kan man se spåren efter tråden och nålen. Någonstans har jag läst att man kunde låta lite tråd sitta kvar i tyget, så att köparen skulle se att det var äkta vara! Det kan man verkligen se här, fast på ett annat sätt.

Häromkvällen var jag på en väldigt bra föreläsning, som föreningen GardeRobe här i Stockholm ordnade. Det var Ulla Oscarsson, som tidigare arbetat på Jamtli museum i Östersund, som berättade om arbetet med sin fina bok. Den heter Kvinnomöda och skaparglädje Nedslag i Jämtlands och Härjedalens textilhistoria och kan verkligen rekommenderas! Rätt så dyr, det medges, men det finns ju bibliotek. Läser man den får man en bra uppfattning om det tunga arbete kvinnorna hade förr med att producera allt textilt som behövdes och den enorma kunskap om materialen som byggdes upp. Och trots slitet fanns tid och ork kvar till att dessutom skapa vackra saker.

20140220-164608.jpg

Jokkmokks historiska marknad

Före den stora Jokkmokksmarknaden hålls en historisk marknad på hembygdsgårdens område, med superbt hantverk. Där hittade jag den här söta ryska flickan från Archangelsk.

20140205-214619.jpg

Hon sålde blåtryck som hon gjort själv. Tyvärr var språkbarriären oöverstiglig, men hon nickade när jag pekade på tygerna och frågade: Indigo? Hoppas hon förstod mig rätt. Hon hade också en liten tryckstock med sig och visade, av trä med mönster av mässingstråd, tror jag. Jag köpte en löpare och en halsduk:

20140205-215125.jpg

20140205-215207.jpg

20140205-215245.jpg

Här är dom utlagda i den rena vita snön utan för huset där vi bor. De båda trycken tillsammans med en liten docka kostade inte mer än 250 kr! Och hon blev jätteglad – jag skämdes nästan…

Det fanns mycket annat fint hantverk där av ryska hantverkare, näverslöjd, rotflätning bl.a. Man har ju ett samarbete över hela Sapmí. Ett besök här kan varmt rekommenderas. Och idag har det bara varit 8 grader kallt.

Funderar du på vad jag menar med blåtryck? Det är en gammal teknik, där tyget först trycks med stämplar som doppats i en reserverande pasta, t. ex. smält bivax. Därefter doppas tyget i ett indigobad, varefter tyget tvättas så att vaxet försvinner och mönstret framträder i vitt på blå botten.