Kategoriarkiv: sjal

Flera färgningsexperiment

Jag fick en fasligt fin bukett för några veckor sedan, men skadad som jag är tänkte jag genast på om man skulle kunna färga med några blommorna i den, mörkröda dubbla anemoner och en gulgrön sort som jag inte vet vad den heter. Lyckades dock i alla fall hålla mig tills de vissnat lite. De torkade blommorna strödde jag sedan ut på ena hälften av en våt sidensjal. Sjalen var betad med alun och vinsten enligt anvisningar från boken Färgsvampar och svampfärgning av Hjördis Lundmark och Hans Marklund. 

  
Så vek jag ihop sjalen till fjärdedelsrutor, kavlade till den så den inte skulle vara så bucklig och la den i ett durkslag, som hängde i en kastrull över kokande vatten. Den fick ångas i 1 timme, med vändning efter halva tiden. Därefter lade jag den i press över natten. När jag hade sköljt bort växtresterna och torkat sjalen såg den ut så här:  

  Fin i och för sig men lite blek. Så jag slog upp lite lut i en skål och lade i den. Effekten var ögonblicklig, men jag bearbetade den ändå någon minut i två omgångar. När jag hade sköljt bort luten och torkat den såg den ut så här: 

  
Det gula hade blivit starkare i tonen och det rosa hade blivit grönt. 

Jag har också hackat lite rödkål och strött ut på en annan våt sjal, c:a centimeterstora bitar. Den sjalen rullade jag ihop till en liten rulle, stänkte på mer vatten och lade den in en plastpåse. Så fick den ligga på tvättbänken två dygn, men allt emellanåt fick den sig en omgång. Jag bankade på den, vred till den och tog till och med och daskade den i bänken riktigt ordentligt. Och på den behandlingen fick jag följande resultat:

  
Inte så pjåkigt faktiskt.

Kom just på att jag kanske ska ta och göra på samma sätt med den gulgröna? 

Föredrag om naturlig färgning

Förra tisdagen var jag på ett föredrag som hölls av Lina Sofia Lundin. Ämnet var naturlig färgning, det som hon har undersökt nu i flera år och också skrivit en bok om. Det var väldigt intressant att få höra om hur hon på olika vägar sökt sig fram till den ståndpunkt mot farliga färgämnen där hon nu står. Ämnen och metoder som är farliga både för naturen och för dem som utför färgningen. Förutom de fina bilder hon visade som ledsagade hennes berättelse hade hon också gjort iordning ett laborationsbord med färdiga exempel på hur det blir när man färgar med sina matlagningsrester, skal, kärnor och liknande. Man kunde också få köpa hennes bok, och det gjorde jag förstås. Färgningsmanifestet fick jag på köpet. 

  
Lina Sofia kommer att hålla en helgkurs i den här tekniken i höst, en kurs som arrangeras av Skansen Hantverk och slöjd. Håll utkik efter den när det nya programmet kommer ut i slutet av sommaren! Mer om Lina Sofia Lundin kan man läsa här och här

Nu har jag grubblat färdigt över kanterna på min sjal i näverstickning, och så här blev det. 

  
Den här tekniken gör ju att kanterna blir olika på de olika ledderna, åtminstone för mig. För att kompensera lite för det virkade jag fasta maskor på de rutor som var lägre och smygmaskor på de rutor som var högre. Därefter tog jag ett extra varv med smygmaskor som avslutning. Själv tycker jag det ser snyggt ut och känns bra på det här viset. Sjalen är inte blockad än, och då kommer jag ju att räta ut kanterna lite mer. Jag planerar en mössa i samma teknik, men det tar jag itu med när hösten närmar sig. 

Svåra beslut

Nu har jag gjort ”kroppen” på min sjal i kontstickning.

  

Och det känns ju väldigt bra.

Men nu måste jag bestämma mig för hur jag ska göra med kanterna. Först upptill: stickad kant? Rullkant? Virkad kant? I så fall – med krabbvirkning som avslutning? I-cord? 

Och de andra sidorna: Stickat? Virkat? Med picoter? Fransar? 

Och ska jag realisera min utsprungliga idé med en liten broderad snöflinga på några av rutorna? 

  

Fortsättning följer.