Kategoriarkiv: sjal

Vau på bomull

När jag färgade några härvor ullgarn med vau märkte jag att ombindningarna av mattvarp blev lika gula som ullgarnet. Så det måste jag testa i större skala tänkte jag. Sagt och gjort. 

  
Det blev den här gamla kanske hundraåriga farfarströjan – ett auktionsfynd – som utsattes för det testet. Jag fyllde min 10-litersgryta helt med vaublad och kokade ur färgen som vanligt. Sen tillsatte jag alun, hela 30 gr eftersom bomull ju är mer svårfärgat, och lät det hela stormkoka en timme. Det visade sig bli bra effekt på det koket. Sidensjalen är färgad i efterbadet. Den var alunbetad innan och fick bara småsjuda till högst 80 grader. 

Vau är verkligen en växt jag kan rekommendera om man vill färga gult eller blandningar med gult. Det blir en klar gul färg med lite grönstick. Den är lätt att odla och omtyckt av bin och humlor. Jag klippte rätt hårt i den när jag skulle fylla tvättgrytan och färga sju härvor ullgarn, men några veckor efteråt hade det brutit nya blad. Jag vet inte om den övervintrar, men fröna gör det helt säkert. Förra året la jag en gammal blomställning i pallkragen och det kom upp massor av små små plantor som jag inte alls behövt fjäska för. De har växt övermåttan ändå. I år har jag tagit in fröställningar för torkning och tillvaratagande av frön. Mina första frön köpte jag från Impecta

Konserverad färg

De här burkarna stod på altan ett par veckor i september. 

  
Jag provade en annan metod att färga tyg, en metod som är lånad från konserveringstekniken. Det är India Flint som har introducerat den, tror jag. Man viker ihop sitt tyg runtom de växter man vill ska ge färg åt tyget, knyter runt så det blir ett stadigt litet paket, slår på vatten och ställer sedan burken i en stor gryta i vattenbad. Inget lock på burkarna. 

  
Sedan fick burkarna koka i vattenbadet c:a 1 timme. De två burkarna med sidensjalar tillsattes lite alun löst i vatten innan de fick koka. De två större burkarna med bomullstyg fick en skvätt lut var när det var färdigkokat. I alla burkarna fyllde jag på med hett vatten från vattenkokaren upptill kanten innan jag skruvade på locken. Sen fick de stå och svalna på köksbänken, och det knäppte till tydligt när vacumet uppstod. I princip kan såna här burkar stå i åratal, men det får bli en annan gång. Nu gick det drygt två veckor innan jag öppnade dem, och det var inte så lätt ska jag säga! Jag fick lov att be om lite mannakraft till hjälp.

Så här såg det ut först, när jag strött på tidigare använda eukalyptuslöv och annattofrön på en sjal med tidigare misslyckad färgning. Sjalen var våt, ooch jag strödde på färgmaterialet på ena halvan innan jag vek och rullade ihop den, knöt om tråd och stoppade i burken. 

  
Resultatet blev så här. Eucalyptusbladen syns som svaga oranga fläckar, och de återanvända annattofröna hade massor av färg kvar i sig. 

  
Den andra sidensjalen preparerades med avokadoskal samt torkade blommor: röd pion, amaryllis och tulpan. Som färgbad fick den ett efterbad från tigeröga. Den blev som nedan, inte så väldigt intressant enligt min smak. Men jag har en idé för vidareutveckling. Kameran ljuger lite om färgen, den är mer gulgrön IRL. På båda sjalarna har jag dessutom fått permanentade skrynklor… 

  
Jag ville återupprepa en tidigare succée med pulvriserad krapp och annattofrön för att få mer tyg till ett tilltänkt projekt, och lyckades delvis. Den första färgningen gjordes med enbart solvärme, och där blev fröavtrycken gula. Nu blev de mer bruna, men det spelar ingen roll. Och det är förstås krappen som gett den rosa färgen. 

  
Till sist ett tyg där jag lade på eucalyptusblad tillsammans med sönderrostat järn, dessutom efterbad från tigeröga. Det blev en fin skala av färgeffekter, och så här efteråt kom jag på att jag kunde ha gjort två mindre rullar i stället för en stor. På så vis kanske jag hade fått ett ”par”. Något att tänka på till nästa gång. 

  
India Flints blogg kan man läsa här.

Annattofrön och krapp och en hel del annat kan man köpa här

Ett lite tråkigt inlägg

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Jag plockade lönnlöv som kokades ur, och sen färgade jag provhärvor. Yllegarnet var betat med alun och vinsten. Det blev inte särsklit intressant, faktiskt. 

  
Längst till vänster är garnet som det blev vid färgningen. Härvan i mitten har efterbehandlats med björkaskelut en kvart, och det blev ju en förbättring. Härvan till höger har fått ligga i kopparvatten en kvart. Kanske det hade blivit mer effekt med längre tid. Det lär nog dröja innan jag färgar med lönn igen i alla fall. 

Sen fick jag en annan ide. 

  
Så jag lade ut gräslök på en sidensjal, rullade ihop med plast omkring och lade ovanpå varmvattenberedaren. Det tog inte många dar förrän det började stinka ordentligt. Efter tre dagar tog jag ner paketet, rullade upp och tvättade sjalen. Det såg ut som nedan. 

  
Rätt så menlöst, särskilt med tanke på hur fint det var när jag lade dit gräslöken. Kanske det går att framkalla färgerna lite mer med lut.

Men det här är inte heller något jag vill rekommendera andra. 

Resultat av rödlöksfärgning

Jag vet inte hur det är med er, men nog har jag svårare att få ihop större mängder av skal från röd lök än från gul. Men till slut så…

  

Här har jag på vanligt sätt kokat skalen 1 timme och sedan silat från spadet. Den här sidensjalen är, liksom alla som följer i inlägget, betad med alun och vinsten. Den har fått nästan-koka 1 timme och resultatet blev den här fina, jämna kanelbruna färgen.

  
Nästa sjal är färgad i efterbadet på samma sätt. Men den här har fått svalna löst liggande i badet, medan den första lades i en burk och blev helt täckt av färgbad. Den här är ju fin på sitt sätt. Det kan hända att jag fortsätter med någon mer metod på de här två, det finns planer. 

De urkokade lökskalen då? Jo…  

 
Den här sjalen doppade jag i efterbadet, rullade ihop den med lite järnskrot och urkokade lökskal och knöt till. Så lade jag den i en glasburk och fyllde på med efterbad. Dessutom tillsatte jag lut från björkaska för kunna förändra pH-värdet, från 6 till c:a 9. Glasburken ställde jag på varmvattenberedaren. Detta var under den regniga maj, så solvärme var inte att tänka på. 

  
Nästa sjal slutligen blötte jag i vatten bara, innan den rullades ihop med järnskrot och gamla lökskal och knöts till på samma sätt. PH-värdet på efterbadet förändrades genom tillsats av ättika, till 3. 

Båda sjalarna fick ligga i sina burkar på varmvattenberedaren en vecka, kanske någon dag mer. Själv tycker jag båda resultaten är helt ok: den ena med sin jämna brunrosa ton och grå fläckar, den andra med sitt mer dramatiska kontrasterande mönster, randigt på ena sidan och spräckligt på andra. Nöjd.