Kategoriarkiv: lappat och lagat

Återbruk på Sörmlands museum

Abstract in English below.

Igår (19/10) var det invigning av en ny utställning om återbruk på det nya länsmuseet i Nyköping. Och eftersom jag dels var nyfiken på museet, dels tycker ämnet är intressant, övertalade jag mannen min att göra en utflykt med mig dit.

Det är ett fint och fräscht museum, med allt vad man kan önska sig i stort sett. Utställningar, restaurang, butik, fritt inträde osv. Utställningen ”Konsten att ta till vara” visas fram till 13 april, så det är gott om tid att ta sig dit och se den än så länge. Det är ju ett behjärtansvärt ämne och något som bekymrar många. Hur ska man hantera denna mängd av prylar som produceras och tär på vår enda jords resurser? I utställningen visades en bild av ”avfallstrappan” som kan vara vägledande när man funderar på det här.


Det fanns ett antal exempel på hur man kan praktisera detta återbruk, och här kommer några jag fastnade för.

Den tjeckiska konstnären Veronika Richterová använder sig av PET-flaskor i sitt skapande. Av dem gör hon bl a lampskärmar. Särskilt den mindre skärmen föll mig i smaken och jag kan gott tänka mig att ha den som myslampa i ett fönster, t ex.



En annan intressant utställare är den japanske konstnären Takao Momiyama, som numera bor i Sverige. Han köper inga nya kläder utan lagar sina gamla, praktiserar det japanska begreppet ”mottainai”. Det betyder att man ska ta hand om det man har och vårda det så länge som möjligt. Det är en av rötterna till sömnadstekniken sashiko, som numera bytt status från stoppteknik till dekorativt broderi. Här visar han flera av sina kläder med exempel på tekniken och praktiken.



Man kan också återbruka genom att knalla in på en av alla second-hand affärer som finns och fynda något att ge en ny användning. T ex sy en vacker festklänning av en stor broderad bordduk så som Marie Teike gjort för Stockholms stadsmission.


Policyn på Sörmlands museum är annorlunda på så vis att man är väldigt öppen med att visa vad man har i sina samlingar. Det kallas för ”öppna magasin” men kräver förstås en stor om- eller nybyggnad för att kunna genomföras. Inne i museet finns jättestora glasade väggar där man kan titta in i magasinen. Dessutom genomförs visnningar i dessa magasin två gånger om dagen. Besökare får sätta på sig skoskydd och skyddsrock och följa med en tjänsteman som berättar om föremålen, oftast med med tema för visningen. Just denna dag var temat korgar, något som passade mig väldigt bra. Men jag spar korgarna till ett annat inlägg och visar i stället bilder på två andra föremål från 1900-talets början. De visar en annan aspekt av återbruk, nämligen ren och skär nöd, utan fina ord eller möjlighet att göra val. Vi får inte glömma detta.



Men jag kan varmt rekomendera ett besök på detta museum.

This is a blog post on an exhibition about reusing and recycling, ”Konsten att ta tillvara” at Sörmlands museum, situated in the town of Nyköping south of Stockholm. The first six photos are from the exhibition itself. The two last ones were taken as we followed a guided tour into the museum’s depository, behind the scene so to say. Those two garments are a true application of the term reuse from the early 20th century in Sweden.

Lagad handväska

Abstract in English below.

Det hade blivit ett hål som man kunde stoppa in fingrarna i på min handväska.


Så kan man ju inte ha det. Jag tog min handväska och en idé jag hade med mig till Lappa och laga-träffen som Stockholms läns hemslöjdsförening hade igår, söndag 6/10. Där testade jag idén på de närvarande. Valet stod mellan bläckfisk och stjärna, men bläckfisken blev vald med acklamation. Jag virkade den av reflexgarn.


Den är virkad på fri hand enligt trial-and-error-metoden. Sen var det bara att sy fast den med glesa efterstygn och vanlig vit sytråd. Det var ju tur för mig att väskan var av väv. Annars hade jag väl fått limma på den.


Och eftersom bläckfisken är av reflexgarn lyser den i mörkret.


Kanske jag skrämmer någon men då får det vara så.

Det blir en ny lappa-och-lagaverkstad i lokalen på Drottningholmsvägen 70, t-bana Thorildsplan, den 17/11 kl 12.00-16.00. Välkommen dit då!

This is a short story about mending my handbag with a crocheted octopus, made in reflexing yarn.

Lappat och lagat

Jag fortsätter tjata om rensningen på mitt arbetsbord. Som ni förstår var det enorma högar. Bland annat sådant som måste lagas. 

En omtyckt klänning hade fått ett par små hål, lite fransiga trådar mest. Då kom jag att tänka på de små förstärkningar som kallas ”flugor” som man förr sydde vid veckavslut och liknande. De beskrivs i sömnadshandledningar från 1940 och -50-tal, om man nu besitter en sådan. De är vanliga på antikvariat annars. Man markerar en liten trekant som sedan fylls med stygn. Boken rekommenderar knapphålssilke, men det ville jag inte ta till den här bomullsklänningen. Jag har jobbat med dubbel sytråd, och jag hade dessutom en tunn tygbit under. Det var riktigt skoj att sy, men lite pilligt, bara man fått kläm på det. Undrar om inte det skulle passa med ett flertal flugor i flera färger runt en halslinning på en blus t.ex.? Jag provade båda de metoder som fanns i min bok. Som ni ser har jag dessutom gjort en stickning runtom. Nr 2 blev avgjort snyggast. 



På en annan klänning har jag sytt förstygn fram och tillbaka, eller, som det numera heter, sashiko. 


Det kan vara svårt med laglappar, men om det finns en ficka att sprätta loss kan man använda den. Här har jag roat mig med mönsterpassning också. Det syns på tyget var fickan suttit. 


Här är det ett avsprättat ficklock som gett lappen, därav formen. Och mönsterpassningen fick jag ju ge sjutton i. Nu får jag säkra mobilen med en säkerhetsnål i fickan i fortsättningen. Den här rutiga bomullskjortan har jag övertagit från en av sönerna, och jag nöter sakta men säkert ut den. Den är dock inte mogen för mattrasor än. 


Här har jag gjort ett kardinalfel, så vi får väl se hur det går. En lapp av nytt tyg på en gammal linneskjorta, en som är ett minne från en gammal vän och väl borde bli mattrasor den också. Men nu får den göra tjänst ett tag till som skyddsrock vid mina färgexperiment. Även Jesus, som ju var son till en timmerman och alltså hade praktisk förståelse, tyckte att man skulle se upp med sådana lagningar. ”Ingen river av en lapp från en ny mantel och sätter på en gammal mantel; om någon så gjorde, skulle han icke allenast riva sönder den nya manteln, utan därtill komme, att lappen från den nya manteln inte skulle passa den gamla.”  Luk.5:36. För att inte tala om skillnaden på krympt och okrympt tyg! 

(Nu blev ni allt förvånade! Jag söker min textila kunskap på alla håll och kanter.) 


Den här laglappen är mindre än ett frimärke. Tala om pilligt. Men vad gör man inte för en trivselklänning.