Kategoriarkiv: krapp

Historiefärgarna i farten i Norrköping

Färgargården, färgning, krapp, kypfärg, museum

Den gamla färgargården i Norrköping har väckts ur sin törnrosasömn denna sommar. Aktiviteterna avlöser varandra! Och denna helg var det extra mycket historisk färgning. Det måste jag ju se!

Det färgades med indigo.

Det eldades under grytor.

Det rördes om i grytor med krappkok.

Det hackades och stöttes vejdeblad till en grön massa som lades på tork.

Den gröna fortfarande fuktiga massan formas till bollar som sedan får torka ytterligare. Då kan de sparas för att användas vid ett senare tillfälle, eller som förr fraktas till marknaden för försäljning. På bilden ser vi både nygjorda och urgamla museala vejdebollar.

Här kommer ett par bilder på en del av det som färgades under helgen.

Färgargården är en del av Norrköpings stadsmuseum, beläget i ett parkområde vid Motala ström. Man kan läsa om verksamheten på Norrköpings stadsmuseums hemsida eller söka ”Färgargården” på Facebook.

Färgtest IRL

eco-print, granris, krapp, tröja, Ull, växtfärgning

För ett par år sedan färgade jag den här tröjan. 


Det är en gammal ylleundertröja, superwash-behandlad. Den fick några lagningar och användes till ett experiment. Men den blev på sitt sätt lyckad och nu har den fått ett nytt liv här hos mig. Mjuk och skön och varm. 

Det röda kommer från krapprötter och det ljusbruna från granris. Jag virade in rötter och grenar i tröjan, knöt till och kokade den med tillsats av alun c:a en timme i en glasburk. Den fick sedan stå en vecka ungefär innan jag tog upp den och rensade bort alla barr och skräp. Sedan dess har tröjan blivit använd och tvättad i maskin flera gånger med Grumme fintvätt på ullprogrammet. Såvitt jag kan se är det ingen skillnad i färg. Att krappen skulle hålla färgen bra var väl ingen överraskning, men granriset var oprövat. Fast somliga tycker det ser ut som om jag varit med om en olycka och fått blodstänk över mig… 

Men färgmässigt får väl detta kallas ett realtidstest? 

En exklusiv sjal

annatto, eco-print, färgning, krapp, siden, sjal, svartris, tigeröga, växtfärgning

Jag köpte en bit sidentrikå på Simbra siden, Upplandsgatan i Stockholm, med tanke att göra mig en riktigt exklusiv sjal. Mjuk och fin kvalité minsann. Sedan gick jag länge och funderade på hur jag skulle göra, och till slut kom jag på det. 

  
Här är rullen jag gjorde. Först lade jag ut plastfolie på diskbänken, sedan strödde jag växtdelar på plasten och lade den våta sjalen på det, växtdelar på den bit av sjalen som då låg överst och till sist ett lager plastfolie. Sedan var det dags för hoprullning. Plasten tänkte jag skulle styra färgämnena lite så mönstret blev tydligare. På denna bild syns krapprötter och svartris. Jag rullade också en bit gammalt tyg runt hela rullen och snodde om med mattvarp, för att stabilisera det hela. Rullen lades i en plastlåda i ett gammalt bad av krapp, men det förstärkte jag med lite extra pulvriserad krapprot. Så ställde jag lådan på varmvattenberedaren och åkte bort. Efter en vecka tog jag ner lådan och kollade. Då hade det börja växa lite mögel men såg också ut som om färgningen tagit, så jag rullade upp allt och sköljde av. Och så här blev det! 

  
Här syns, uppifrån och neråt, spår efter torkade blommor av tigeröga som gett brungult, gula prickar av återanvända annattofrön, blåaktiga prickar av svartris och kantiga avtryck av krapprötterna, också återanvända. I sjalens kanter är det rött av krappbadet den låg i. Jag har inte försökt lägga växterna med skarpa anslutningar utan låtit gränserna flyta in i varandra med flit. Egentligen hade jag nog velat ha den röda kanten bredare och tydligare, men nu blev det inte så. 

  
Så här ser den ut på håll, upphängd i mitt fågelutfodringsträd. Silketrikån kom i form av ett rör, och det har jag behållit. Tanken är att sjalen ska läggas två varv runt halsen, när jag ska svassa omkring i den. 

  
Jag såg ju att det var mycket kraft kvar i badet och växtresterna, så dem lade jag in i en gammal strumpa och kokade ur igen i samma gamla bad. Sedan blev det två på varandra följande färgningar med mitt fina redgarn, betat i alun och vinsten och inte över 70 graders värme. Dessa färger blev väldigt fina tycker jag men de kan ju aldrig återskapas igen… 

I hantverksbutiker ser jag att sådana här exklusiva sjalar kan kosta över tusenlappen, så jag tänker mig att denna skulle kunna kosta lika mycket, och dessutom vara helt unik. Denna får jag inte spilla på. 

Granris och krapprot

eco-print, färgning, granris, krapp, Ull, utställning, växtfärgning

Här kommer några saker som var med på min lilla utställning.  

 
Ett gammalt ylleunderställ i super wash-kvalité fick bli offer för mina experiment, och en bit ylletyg. De rullades ihop med krapprötter och grankvistar, knöts om med mattvarp och kokades sedan i glasburkar på spisen, blev ”konserverade”.   

 
När ungefär en timme hade gått hade det blivit 80 grader inne i tygrullen och då fick det räcka. Locken sattes på och burkarna fick svalna. 

  
Efter tre dagar öppnade jag burken med ylletyget, och det blev så här. Mycket rött av krappen men väldigt svagt avtryck av granriset, som jag hade tänkt mig som en mörkare grå rundel runt det röda. Det här tänker jag ändå kan bli bra till framsida på en kudde. Kanske man kan förstärka det röda eldiga med broderade eldsflammor i gult, vitt och blått och svarta kol runt omkring i stället? Vi får se. 

  
Tröjan vecklade jag upp på hängningen, så medlemmarna i föreningen skulle få en uppfattning om hur färgningen kan gå till. Då hade den legat en dryg vecka i sin burk, och här ser man ett tydligare avtryck av granriset. Men en av deltagarna tyckte faktiskt det såg ut som blodiga kläder från ett slakteri eller liknande, i alla fall när det fortfarande var vått… Kalsongen fick ligga ytterligare tre veckor i sin burk. Och här kan man se granrisets gråbruna färg blomma ut ännu mer på sidan. 

När jag fotograferade kom två tofsmesar farande och undrade vad som hängde i deras utfodringsträd. De kvillrade fint och berömde mina saker men hoppade runt alldeles för snabbt för att jag skulle hinna ta en bild, fast jag stod med fingret på avtryckaren och väntade på tillfället. Men i huvudet har jag bilden av dem.