Kategoriarkiv: korg

Korgutställning – exhibition on baskets

Abstract in English below.

Österåkers konsthall strax norr om Åkersberga visar en utställning om korgar i sommar, 13 juni till 16 augusti. Det är öppet torsd – sönd 12 – 16, och det finns ett fint kafe där och en vacker trädgård dessutom, samt en hantverksbutik och en antikhandel. Korgutställningen är gjord av hemslöjdskonsulenterna i Stockholms län, men det är minsann inte bara svenska korgar som visas, och inte heller bara traditionella. Här kommer ett axplock.



Skira korgar av metall i förgrunden.
Baskets from metal wire.


Knypplade korgar. Dom kan man ha rosenblad i t ex?
Baskets made by bobbin lace-method. For rose petals maybe?


Ståltråd omvirat med snören.
Metal wire covered with string.


Ullkorg.
Basket for wool.


Korg med krusiduller.
Basket with frills and turns.


Korgar med spännande utsida, bananblad tror jag.
Baskets with an outer surface made from banana leaves, I think.


I andra huset.


Korg av näver fodrad med bomullstyg.
Made from birch bark with cotton fabric inside.


Korg med historia.
Basket, once used when making cheese.

A short rewiew on an exhibition on baskets, held at an art center/café/garden just outside Stockholm, in Åkersberga. If you have the possibility to go there, it’s open June 13 to August 16, thursdays to sundays, 12-16.

En bok om korgtekniker

Som ni alla säkert redan vet finns det en ursprungsbefolkning i Australien. Ofta använder man samlingsbeteckningen aboriginer, men man måste komma ihåg att det var flera grupperingar med olika språk och kulturer. Alla dessa levde mer eller mindre nomadiskt i Australien under många tusen år, och som nomad måste man bära med sig det man behöver. Genom detta behov utvecklades ett antal tekniker för att tillverka behållare av olika slag. Jag fick tag i den här boken i Etnografiska museets shop.

Det är en utställningskatalog från British Museum i London, som behandlar den här ”korgkulturen”. Trots sin litenhet är den riktig hard core för fiber-sammanfogningsfreakar som jag. Fina närbilder visar hur korgarna är gjorda och fina berättelser förtäljer om sammanhangen de användes i.

Det här är en vattenhink. Ett blad från en palm som behändigt vikts och fixerats i formen med hjälp av växtfibrer och träbitar. Helt suveränt utnyttjande av naturtillgångarna på platsen.

Inte nog med att korgarna, som jag kallar det för enkelhets skull, är finurligt och starkt sammanfogade, de är målade också. Med hjälp av jordfärger och symboler skapas ett uttrycksfullt mönster.

Den här behållaren är gjord av bark, som sedan målats.

Tydliga bilder visar både föremålet och tekniken. Det känns som om det bara är att sätta på sig glasögonen och sätta igång. Ni som läser, tänk på att det går att klicka upp mina bilder till större format.

Man använder ett halvgräs som heter Cyperus javanicus eller C. exaltus. Det växer ju inte i Sverige då, men är släkt med papyrus tydligen. I en av bildtexterna står det sedge, och det ska vara starr. Men de svenska starrarna är väl för korta. Säv kanske? Men den är ju rätt tjock.

En del modeller är lite annorlunda, som man så säger. Jag får inte klart för mig om det beror på tekniken eller på estetiken.

Här har vi en teknik jag är riktigt bekant med i alla fall, tränsning. (Se mitt föregående inlägg.) Här finns också exempel på en annan råvara som introducerades med européernas kolonisation: ull från upprepade filtar…

Bara att ta en tåt och sätta igång, eller hur?

Mot slutet av boken finns också bilder av nytillverkade föremål, i samma tekniker men med moderna material. Att återuppväcka och underhålla den här konsten att göra olika behållare är för många aboriginer en viktig del i att stärka den egna identiteten.

En tunn bok med tungt innehåll. Om ni inte har möjlighet att köpa den på Etnografiska går det säkert att beställa den via nätet. ISBN 978-0-7141-2599-2. Baskets & belongings av Lissant Bolton.

Sitta bredvid

Prova att klicka upp bilderna i storlek!

Ibland är det jag som kör bilen, men oftast är det mannen. Ibland sitter jag och bara tittar på vårt fantastiska Sverige, ibland känner jag lite större verksamhetslust. Då kan det bli sådana här resultat.

Muddar med tummar enligt ett mönster gjort av Eva-Lotta Staffas, som jag fått genom Sticka! ett antal år sedan. Lätt att förstå, bara att sticka på. Jag använde ett garn jag köpte i Mariehamn i våras, färgat av Gunborg Skogberg/Svalan, ett superwash-garn. Det var länge sedan jag stickade med ett sånt, det var väldigt halt men mjukt förstås. Det är tur att jag har små händer, för stickfastheten blev lägre än i originalmönstret, och därmed vantarna mindre. Och nu har jag en dryg härva kvar att göra nåt med, en mössa kanske?

Den röda skålen till vänster gick också bra att hålla på med som bredvidsittande. Den består av en kärna av snodda mattrasor, som jag virat andra mattrasor om och sedan sytt ihop med bomullsgarn. Det är en teknik som jag lärt mig i slöjdföreningen i Stockholm. Den mindre skålen är gjord efter samma princip, men där består kärnan av ett sisalsnöre. Den har jag dock sytt ihop på maskin, så den är inte tillverkad under bilfärd. Den lilla virkade plattan är ett test inför en eventuell större matta, bestående av övervirkade trasor. Kanske det får bli en pannlapp. Kanske jag börjar på något helt annat.

Kurs i återbruksslöjd

För några veckor sedan deltog jag i en kurs i återbruksslöjd, ordnad av Stockholms läns hemslöjdsförening. Det var många olika tekniker som hade förberetts av kursledarna, men jag liksom de flesta andra fastnade för att göra korgar. Det första jag började med var en korg av elkabel och ståltråd. 

  
Det är den svarta glesa som står längst fram till höger. Jag blev inte helnöjd med den, men nu vet jag åtminstone hur jag ska göra en bättre. Mer om sådana korgar ser du här. 

  
När den var klar började jag med en skål med nylonrep till kärna, lindad med trasor och sedan hopsydd i varv på varv. Flera påbörjade sådana ses här. Den modellen kommer från Malena Skotes bok Skapa med tyg. Jag blev inte färdig med min den dagen utan det blev hemläxa, men den skålen är jag riktigt nöjd med. 

  
Det är den rödrosa skålen baktill i bild, med 5 m rep i kärnan. Lite annorlunda än Malena Skote har jag gjort, för jag tyckte det kändes bekvämare att sy med en grov trubbig nål i stället för att virka som hon föreslår. Framför ligger ett rep av mattrasor, slaget med hjälp av en kamrat och en borrmaskin. Jag tyckte det kändes mera återbruk att använda trasor. Nu har jag ungefär 10 meter matt-traserep med c:a 10 mm diameter att använda till en ny korg. Den kommer på bild så småningom. Det här är en teknik som går bra att kombinera med tv-tittande och konversation av olika slag, har jag märkt.