Väldigt nöjda med den här utflykten var vi, mitt ressällskap och jag! Det var som en stor härlig mönstring av det som sker i Ull-Sverige, åtminstone på den västra sidan!
Jag diskuterat tovningstekniker och fått en del tips och tricks, med Gunilla Paetou förstås men också med den här herrn från Lundby Hemslöjd o Galleri 49.
Jag har beundrat hattar, stövlar och skor från Marienwool i Estland.
Jag har lyssnat på ett intressant föredrag med Tant Kofta, som generöst delade med sig av sin kunskap om färgning av ull.
Och den här lilla filuren följde med hem. Ett exemplar av den kända och svårfotograferade arten sängknarren, utförd av Annalena Edman-Ylven. Hon gör också andra ulligamer såsom purrhönor och smörsångare.
Fårkorvar fick jag också med mig hem, men jag lyckades avhålla mig från att köpa garn! Jag är ganska säker på att jag kommer att återvända till den här festen flera gånger!
Så du var också i Kil! Nästa gång måste jag nog stanna ett par dagar för att hinna gå på föreläsningar och kanske delta i någon kurs.
Fårfesten i Kil var en härlig upplevelse! För mig var det första gången i år!
Första men inte sista gången för mig, så mycket kan jag säga.