Nu har jag gjort ett riktigt experiment som jag inte vet hur det ska sluta! Jag har ju berättat att jag köpte en bok på wonderwoolwales med tips om hur man färgar i en glasburk. (Ni får bläddra i bloggen; jag vet inte hur man gör internlänkar än…)
Jag la i lite sidentyg köpt på Siden-Carlssons, tvättat förstås och vikt på olika sätt. Det gröna är först vikt i snibb, sedan veckat och snott och till sist omknutet med grovt snöre. Det vita har jag vikt på annat sätt och både knutit och knipit.
Jag använde 30 gr pulvriserad krapprot, som jag köpte på wonderwoolwales. Och 20 gr alun.
I burken stoppade jag först i tygerna och sedan 100 gr ullgarn, en sort jag köpte på National Wool Museum, ”Heritage wool” hette det. Tretrådigt, som ett raggsocksgarn i kvaliteten ungefär.
Krappen var upplöst i varmt vatten och hade stått några timmar. Även alunet löstes upp i hett vatten. Sen gjorde jag misstaget att hälla lite vatten i burken först, för jag fick inte plats med allt alunvatten sen. Grrr! Det korrekta är alltså att hälla på färglösningen och betmedlet, för att sedan fylla på med vatten. Ska försöka hälla på några alunkristaller i efterhand. Hursomhelst, så här står burken nu på altan. Och regnet har dragit bort så solen kan värma på.
Hur lång tid det tar är svårt att säga. Det beror ju på hur mycket sol det blir. Men jag ska försöka hålla mig till augusti i alla fall.
Den boken måste jag försöka få tag på! Har färgat mycket i burkar tidigare år, men har alltid förbetat med alun, inte stoppat ner det i burken.