Inte långt från min sommarstuga ligger Ärteråsens fäbod. Där är det gott att vara.
Den finns belagd i dokument från 1600-talet, men är säkerligen äldre än så. Numera har man ingen fäboddrift där, men husen och vallen sköts om och kor betar där varje sommar.
Under sex veckor under sommaren finns det en enklare servering. Där kan man läska sig efter att t ex gått till utsiktstornet högst upp på åsen och beskådat utsikten över Dalarna, Härjedalen och Hälsingland. Här demonstreras fikamiljön av min dotter med familj.
Under v 29 varje år har man en Kulturvecka där på fäboden med olika teman för varje dag. En dag denna vecka var Fårets dag, och Kerstin Danielsson kom dit med några av sina värmländska skogsfår. De är så fina med sina olika färger och mycket tama och klappvänliga, i alla fall de som fått följa med dit upp.
Kerstin och jag pratade om får och ull, Kerstin hjälpte den som ville att tova, och jag demonstrerade spinning på slända och de som ville fick pröva på det.
Men jag ägnade mig också en hel del åt fårklappning, i mitt fina förkläde från Mexico.
Jag är ingen vidare fårporträttör, det blev mest ulliga bakar på mina bilder. Men jag fick en fin bild av en pärlemorfjäril på en karda!
Om Ärteråsen kan man läsa mer här.
Och om Kerstins värmländska skogsfår läser man här.