Det finns som sagt allt möjligt ullrelaterat på Wonderwoolwales, bl.a. färger. Jag gjorde bekantskap med två intressanta metoder.
Den ena metoden visades av Helen Melvin. Hon hade ett stånd där hon sålde färger, böcker, färgväxter m.m. Och så hade hon gjort i ordning stora glasburkar med förbetat garn och färgämnen. Dessa skulle man ställa i solen en viss tid och låta solvärmen göra jobbet. Det enda man själv behövde tillsätta var vatten.
Med tanke på flyget hem köpte jag ingen burk, jag köpte en av hennes böcker. Det finns fler böcker och en hel del annat matnyttigt på hennes hemsida: http://www.fieryfelts.co.uk/ Jag gillar verkligen den handgjorda unika framsidan! Inuti finns många fina recept, lite mer avancerade än i de flesta andra växtfärgningsböcker visserligen. Men ibland vill man ju ha en utmaning.
Så var jag på en demonstration i ett stånd, där det visades växtfärgning i mikrougn! Helt nytt för mig. Det var Alison Daykin med hemsidan www.pure-tinctoria som visade hur det gick till. Mina bilder därifrån blev rätt misslyckade, så jag får förklara med ord i stället.
Till att börja med färgade hon nystan, inte härvor. Sådana nystan som man gör med nystapparat och alltså för det mesta är ganska lösa inuti. Dom måste ligga i blöt över natten.
Hon blandade betmedel, alun och vinsyra, i små mängder vatten i plastmuggar och värmde i mikron så de löste sig.
Så hällde hon betningen i en plastskål för mikrougnar och lade i det våta nystanet. Lite folie på och in i ugnen. 4 – 5 minuter om jag förstod det rätt, och man måste se till att det inte kokar torrt. Kanske det var 45 minuter, jag hann inte med att fråga. ”Four to five minutes” låter ju väldigt likt ”45 minutes”…
Under tiden blandade hon färgämnen i vatten, i det här fallet var ett av dem pulvriserad krapprot. När betningen var klar, lade hon hällde hon färgämnet i en annan skål och lade i nystanet, och satte in skålen i ugnen. När den färgningen var klar, hade hon ett annat färgbad redo, vände på nystanet, lade i det och färgade andra sidan.
Dessutom gjorde hon extra färgeffekter. Från ett tredje färgbad färgbad fyllde hon en injektionsspruta och sprutade in färg i nystanet. Många nyheter där!
Kanske jag ska använda ”nystmetoden” till det här garnet som jag köpte, och dom här färgämnena? Garnet är ett italienskt garn (ja, det fanns faktiskt sådana på denna engelska mässa!) 50% ull 50% alpacka. Krapprotspulvret och anattofröna är köpta i ståndet som P&M Woolcraft hade, hemsida www.pmwoolcraft.co.uk Krapp har jag ju färgat med förr, men anattofrön, som ger gul färg, har jag inte prövat. Kanske jag ska lägga nystanen i en glasburk och låta solen bestämma över färgen? Vi får se.