Kategoriarkiv: slända

Om en bok och ett sittunderlag

Jag köpte den här boken på Sätergläntans bokhandel i somras, och nu har jag läst färdigt den: Nomadic Felts av Stephanie Bunn. ISBN 978-0-7141-2557-2, utgiven av The British Museum.

  
Boken är en genomgång av tillverkningen och traditionen kring tillverkningen av filt i främst Asien, med tyngdpunkten lagd på de dekorativa elementen och hur man får fram dem. I tid går den från 400 f.Kr. fram till nutid. Den stora yta som avhandlas sträcker sig från södra Ryssland till Iran och Indien, från Balkanhalvön och Ungern till Kina och Japan. Överallt i dessa områden levde olika kulturella grupperingar, alla med ibland olika, ibland liknande användningar av filten. Den värderades högt en gång i tiden och var det enda som vissa härskare kunde tänka sig att sitta på. Förutom till mattor, vilket väl är det de flesta kommer att tänka på, brukades filten till tältväggar, huvudbonader, hästtäcken, påsar, mantlar, grytlappar, mobiler m.m. Vi känner alla till de vävda mattorna från t ex Iran och vilka höga penningvärden de har. Men hur många vet att det i samma områden fanns starka traditioner om hur filtade mattor skulle se ut och tillverkas? Författaren  påpekar dessutom risken med att dessa kunskaper nu är på väg att försvinna helt, under de stora politiska omstruktureringar som sker i dessa dagar. Boken är full av intressant kunskap och vackra bilder. Det kommer nya böcker om olika moderna tekniker för filtning, men denna bok är nog den första, i alla fall den största, som täcker in filtningens historia efter Mary Burketts The Art of the Feltmaker, som kom 1979. Jag är väldigt glad åt den här boken. 

Och när jag läste den kom jag att tänka på det symposium som hölls i Jakobsberg för ett bra tag sen, kan det ha varit 2003? Gunilla Paetou och några andra personer som jag inte kan minnas lyckades hålla en helg i filtningens tecken, med utställning, föredrag och verkstäder. En dag med ett ruskigt snöoväder fick vi gosa in oss med detta värmande material. Och som kursledare hade vi några personer med fötterna stadigt planterade i den gamla traditionen, en mästarfiltare från Kirgizistan och några av hans släktingar och medhjälpare. Så jag plockade fram och avslutade det sittunderlägg jag började arbeta på då. 

  
Det är gjort i intarsia av två bitar vit och grå maskintilverkad filt. Min kamrat Ulrika och jag samsades om två bitar, så hennes underlägg är vitt med en grå mittfigur. Vi fick handspunnet ullgarn från kamel (tror jag) att sy ihop bitarna med. Själva hopfogningen hann jag med på symposiet, men snoddarna har jag satt på nu. Tyvärr har jag haft herr Mal på besök och han tog sig några smakprov av de specialspunna snoddarna, så jag fick göra det bästa av det som var kvar. Jag hade tänkt försöka splitsa ihop dem, men eftersom de var snodda åt olika håll gick det inte att göra. Därav de vita tjocka översydda skarvarna. Egentligen skulle snoddarna ha lagts bredvid varandra, för att få en bredare v-liknande effekt. Inte heller minns jag om det egentligen skulle vara de vita snoddarna på kanten och de vit/bruna längs konturerna. Förresten, man kan ju tro att figuren föreställer franska liljor men så är inte fallet. Falkar som flyger ska det vara.

  
Här ser ni baksidan med sina stora ordentliga stygn för sammanfogningen, resterna av snoddarna och en bit kamelhårsgarn. 

  
Fast med dom här tjocka snoddarna får man kanske lite avtryck där bak? Jag kommer nog att sätta upp den på väggen.

  
Dom som inte gjorde intarsia fick i stället göra underlägg med sydda mönster, som ovan. Här visar jag ett fodral som jag köpte av kirgizerna, och en slända. Jag köpte också en liten figur till brosch, men den visade sig ha varit huvudmålet för herr Mal, dessvärre. 

Ännnu ett föredrag

I tisdags kämpade jag mig trots snöregn och sammanbrott i busstrafiken ut till Bergianska trädgården för att höra ett föredrag. Jag var minsann inte den enda tanten/damen/tjejen (välj det som passar), det var fullsatt i kafeväxthuset. Det var det sista i den föredragsserie som är knuten till utställningen: Livets trådar. Det var Kaili Maide, trädgårdsmästare och textil hantverkare som berättade om ”Växtfärger på växtfibrer”. Entusiastiskt berättade hon om hur började med textilt hantverk redan som liten flicka, hur hon så småningom kom till Sverige från Estland och fick arbete på Bergianska, och hur hon där kom i kontakt med andra fibrer och med växter som kan ge färg. Det första färgkoket gjordes 2011 och fram tills nu har det blivit 300 prover! Det mesta var uppdukat på bordet, tillsammans med redskap och slutliga alster, och ledsagat av massor av bilder blev det ett mycket trevligt föredrag med många dyk ner på olika aspekter av ämnet. Tyvärr var inte kameran med denna gång heller… Dessa bilder är tagna med mobilen.

20140410-210126.jpg

Den här bilden visar hur det kan bli när man bankar på en pensé. Först måste man lägga den på t.ex. en servett, med ansiktet neråt, och ett tyg över. Sen bankar man på ordentligt tills växtsaften gått över i papperet/tyget. Inte så ljushärdigt förstås men en trevlig tillfällighetskonst, och verkligen något att låta barn få prova på!

20140410-210545.jpg

Nästa bild har en färgpilört i förgrunden, en växt som kan ge blå färg, och lite annat trevlig textil kreativ röra i bakgrunden. Bland andra saker jag minns är en liten slända, tillverkad av en trävirknål ungefär nummer 2 och tyngd av en stor träkula. Det blir förstås stödd spinning med en så lätt sak. Vi fick känna på fibrer av olika slag, bl.a. den som kommer från bankad svärmorstunga (bajonettlilja). Den ska alltså inte rötas. Och jag kommer att se min humle med nya ögon.
När det gäller färgning var det ”slow colour” som gällde, och värme som kom från solen, gräsklippshögen, komposten. Det kan bli upp till 70 grader inuti en stor hög med gräsklipp. Svaga alunbetor använde hon ibland, men ofta gjorde hon färgbadet utan, och lät det i stället ta lång tid, flera dygn.
Mycket, mycket mer visades och demonstrerades!

I sommar kommer det att finnas rabatter med tema färgväxter på Bergianska, och Kaili kommer att hålla i två visningar av dem. Den första blir tisdagen den 1 juli kl. 17:00 och den andra tisdagen den 12 augusti kl. 18:00. Avgift 50 kr. Nu på söndag är det sista dagen av utställningen, och då blir det lite extra show: förutom Kaili som spinner blir det frivolitetsknytning med Sibylle Herzer och korgflätning som visas av Zoltán Örhalmi.

Mer från Wales

Först ska jag be att få visa min lilla vejdeodling. (Den är inte i Wales utan i Täby!) Tänkte försöka med en blåfärgning.

20130702-223041.jpg

Jag har förstått att vejde bestämmer själv om den vill växa där man satt den eller inte. Så jag är väldigt tacksam för det som kommit upp. Stora planer är knutna till de här små bladen, som förhoppningsvis blir tuvor framåt hösten.

Nästa bild visar en sak jag köpte på Wonderwoolwales.

20130702-223347.jpg

Ni ser förstås på en gång att det är en slända av ”turkisk” modell.

20130702-223513.jpg

Den är så otroligt vacker! Och har sån underbar finish! Korset är gjort av trä från tulpanträdet, bara det. Den var ju inte billig direkt, 340 kr c:a. Liten och nätt med utmärkt balans. Och jag gillar verkligen den här modellen, där man kan dra isär alla delarna och så har man ett färdigt nystan!
Tillverkaren heter IST Crafts och kan nås på denna adress: www.thewoodemporium.co.uk

Sen måste man ju ha något att spinna också. C:a 100 gr tops av denna färg blev det, men vilken ull det är minns jag inte.

20130702-224312.jpg

Sätter man samman dom här två blir det detta! Det var allt ett bra tag sen jag spann på slända, så det blir garn med en viss halo. Men det ska väl gå att använda det med.

20130702-224524.jpg