Monthly makers är en grupp på face book jag tänkte hänga med ett tag. Där presenteras ett hantverkstema varje månad och så får man visa sitt resultat i deras forum. Tänkte jag skulle få lite nya uppslag och idéer. Man kan ju inte bara sitta och sticka. (Eller?) Januari månads tema är avtryck. Så då kom jag helt fantasilöst att tänka på tygtryck, som jag inte praktiserat särskilt mycket. Raskt inhandlade jag lite tryckfärg för textil, och lite redskap. 
  
De här små tryckstockarna har jag köpt på Östasiatiska museet i Stockholm. Tyget är en bit gammalt lakan som varit omslag till en av mina slow colour-färgningar, så det är faktiskt också ett avtryck! 

  
Till nästa försök tog jag en kvarbliven kakelplatta från omkaklingen av badrummet. Färgen är rullad på i ränder som ni ser. Och ränderna på tvären i mitten kommer från tidningen som låg under när jag tryckte, så den åkte bort till nästa tryck. Det här jag använda till en kudde, tänker jag. Det är en bit gammalt lakan jag tryckt på. 

För ett tag sedan dök en film upp i mitt face book-flöde. Jag är ingen datamatador så jag är inte människa till att länka till den tyvärr – har försökt – men det finns på The Art of Wonderment, Fabric Painting and Printing. Det går säkert att googla på. I alla fall, den handlar om linoleumtryck på 1950-talet. Och då kom jag att tänka på mallen jag skar ut för en kvinnoålder sedan, och som jag hittade när jag gick igenom några lådor. Så jag tog fram den och gjorde några försök. 

  
Till vänster första trycket. I mitten en tryck på en bit tyg jag tidigare solfärgat med skal från avokado och lök samt lite järnskrot. Och längst till höger själva den utskurna plattan, tyvärr i skugga från kameran. Det kan också duga till en kudde tänker jag. Så vitt jag minns använde jag mallen bara en gång då för länge sedan, gjorde ett tryck på framsidan på en t-tröja. Men jag tror tanken var att använda det till en gardin eller ett draperi. Och det är ju inte försent, men jag får kantskära mallen lite och limma upp den på en bit trä, så den blir lättare att hantera. 

Som avslutning gick jag bananas på den tygbit som var kvar med den färg som var kvar i rulle och dyna. 

  
Först några tryck med baksidan av kakelplattan. Sen tog jag bort det mjuka underlägget, och då kunde reliefytan på diskbänken få göra sitt avtryck, när jag körde hit och dit med rullen och tryckte med den hopvikta färgdynan och mina fingrar. Framtiden får avgöra om det här kommer till användning någon gång. Roligt var det i alla fall!