Ibland får man idéer man bara måste testa.
Det blev väl inte riktigt som jag tänkt mig men rätt kul ändå. Ölburksringar hopfogade med hjälp av lite tovad ull. Om ölburksringarna hade varit liksidiga hade det blivit bättre.
Förberedelserna till nästa avsnitt av shiborikursen fortsätter. Pillgörat med att snörpa ihop schalen blev klart, tack vare en stor snuva som höll mig hemma i soffan ett par dagar. Nu har jag börjat på en annan grej, och som vanligt har jag väl tagit mig vatten över huvudet.
Jag har vikt en fyrkantig sidenschal i fyra delar och sedan ritat ett mönster med blad, som passar på den fjärdedelen av schalen. Bladen ritade jag av på silkespapper och förde sedan över mönstret genom att sy förstygn genom papper och tyg. Allt eftersom tar jag bort papperet och fyller i förstygnen med efterstygn, sydda med dubbelt knapphålssilke genom de fyra lagren tyg, ganska hårt åtdragna. Sedan ska schalen färgas. Tanken är då att bladens konturer ska framträda mot färgad grund, när jag väl sprättat bort allt knapphålssilke vill säga. Och eftersom schalen är vikt i fyra ska mönstret upprepas över hela ytan.
Men jag är inte alls säker på att kommer att funka, och inte lär jag väl hinna färdigt heller.
Om det sedan skulle ta alldeles slut med egna hugskott och idéer, kan jag bara ta en titt i min nya bok. Tyvärr kom även fotobelysningen med på bilden…
