månadsarkiv: mars 2016

Liljevalchs Vårsalong

I år är det dags för reparation av Liljevachs konstmuseum, så Vårsalongen har fått flytta till ett annat ställe. Och då hamnade den mitt i stan, i den del av Gallerian som byggs om och på. Man får ta en bygghiss, manövrerad av en ”hisskonduktör”, kliva ut på en byggnadsställning och sedan kila in i utställningen, inrymd i vad som antagligen ska bli kontorslokaler. Fast först måste man ta en ordentlig titt på utsikten – antagligen enda chansen man får att se Stockholm ur det perspektivet. 

Jag var där i förra veckan, tillsammans med en hel del andra personer. Som vanligt höll jag mest utkik efter textil konst, även om jag kollade på allt, om än snabbt. Det finns till exempel mycket fint foto och även teckningar och grafik som föll mig i smaken. Ja, Vårsalongen är lika spretig som vanligt, och det är som jag ser det största charmen med den. 

  
Framför en vägg hängde ett antal vårlökar, tillverkade av Alena Törnberg. Själva lökarna är tovade av ull, medan blommor och rötter är av garn och tyg med broderi. Hela verket har en skir poetisk framtoning som tilltalade mig mycket. Det heter ”State of transcience”, vilket jag översätter till ungefär Övergångsstadium. Konstnären har en hemsida här. 

  
I ett hörn låg en hög med stenar, försedda med virkade överdrag. Folket som såg detta blev mycket nyfikna och undrade om det verkligen var riktiga stenar inuti. Frestelsen var stor för många att lyfta upp och känna efter. Men såg man efter ordentligt kunde man skönja stenarnas yta genom höljet. Verket är tillverkat av Hannah Strefkerk och heter ”To conserve”. Konstnären vill peka på kretsloppet i naturen och få oss att stanna upp och fundera på det vi har omkring oss. Kolla hennes hemsida, här finns många exempel på hennes verk inom konstriktningen land art, en som jag tycker mycket intressant konstform. 

  
Astrid Bäckström hade vävt ett porträtt av Ellen Key. Verkets titel är ett citat av henne: ”Fakta halka ur allas minne”. Materialet är tunna trasor med inskott av färgade trådar, ett lite motspänstigt material som konstnären lyckats behärska alldeles utmärkt. Avsikten är att göra ett inlägg i skoldebatten riktat mot korvstoppningsmetoden. Här är länken till konstnärens hemsida. 

  
Det här verket kallas ”Spänn fast säkerhetsbältet nr 11” av konstnären Emelie Falck. Hon är inspirerad av utsikten från flygplan, skillnaden mellan det som ser ordnat ut på avstånd men visar en annan verklighet på nära håll. Jag har inte hittat någon hemsida för konstnären. Det anges inte heller någon i katalogen. Vi som tittar närmare på hennes verk får se korsstygn på längden och tvären. 

  
Fortsättning följer. 

Fårfesten 2016: Fårverkeri

Denna gång blev det så att jag bara kunde fara till Fårfesten i Kil en enda dag, på fredagen. Det blev tåg fram och tillbaka och det gick det med, i trevligt sällskap av en av mina stickjuntamedlemmar. I Kil var det tråkväder men tussriset var fint om än blött.  

 
Kameran checkade jag in i garderoben tillsammans med kappan så där fick den ligga. Mobilen tar inte lika bra bilder men några små smakprov ska ni få. 

  
De otroligt vackra brickvävda banden som Louise Ström på Spångmurs AB väver! Det med vit botten har inplockade figurer. Louise höll i en kurserna för övrigt, och den blev förstås fulltecknad. 

  
Något som man verkligen kan kalla ett korsningsfår… En skulptur av olika broderade och vävda tygbitar, från Ateljé Annika Eriksdotter. 

  
En slända som förenar gammalt och modernt. Den är nämligen utskriven med ett 3d-program på datorn, i ett plastmaterial. Just min med katt och råttor är undertyngd, men det fanns också övertyngda hos Ekelund Carder. Dessutom hade hon en egenkonstrurad elektrisk kardmaskin. (Nej, man kan inte skriva ut den hemma…) 

  
Och så passade jag på att köpa Kerstin Gustafssons bok: Kirgiziskt världsarv, som berättar om konsten att filta stora mattor så som herdefolken i Kirgizistan gör. En kunskap som utsetts till världsarv av UNESCO. ISBN 987-91-87247-94-1. Jag har inte hunnit läsa den än men det är himla fina bilder i alla fall.

Lite gratisreklam där! 

Ja, sen morsade jag på gamla bekanta, kikade på alla 147 utställare, köpte inget garn (!) men lite annat, fick avstå från föredrag, Fåreställning, filmer och kurser eftersom det bara var ett dagsbesök, men lite korv och ost fick jag med hem förstås. Detta är en helt fantastisk tillställning, och det här var 10:de gången. Större kan den nog inte bli, då spricker Sannerudsskolan. Jag ser redan fram mot nästa år, och hoppas Fåreningen orkar hålla på.