månadsarkiv: februari 2016

Pappersklipp i Falun

Länsmuseet i Falun visar nu en fin utställning med pappersklipp. Det är den danska konstnären Sonia Brandes som visar klipp med motiv hämtade från Selma Lagerlöfs berättelse ”En herrgårdssägen”.  

 
Det är runt 30 bilder och här visar jag dem i en ordning som inte följer bokens intrig, om ni nu råkar kunna den. Det var litet knepigt att fotografera med alla glasytor och lampor, men det här vill jag gärna visa er ändå. 

  
Sonia Brandes har dels arbetat med papper i flera lager, dels med papper som målats efter klippningen. Dessutom är klippen monterade med distans till underlaget i de flesta fallen, vilket ger en fin djupverkan. 

  
I Danmark är detta en etablerad konstart som kallas psaligrafi. Sonia Brandes har ställt ut många gånger både i Danmark och i andra länder, gjort offentliga utsmyckningar och illustrerat ett flertal böcker. 

  
Jag är djupt imponerad av skickligheten och också charmad av tekniken som sådan. I Sverige ses pappersklipp mest som barnpyssel på ett rentav nedlåtande sätt, men det är riktigt orättvist. Både Picasso, Matisse och vår svenske Stig ”Slas” Claesson har använt tekniken på imponerande sätt. Och bara tänk på alla collage som gjorts av konstnärer på olika nivåer! 

  
I en av utställningens salar visas äldre och nyare klipp, samtidigt som teknikens historia berättas. Konstarten som sådan uppstod i Kina, där man var först med att tillverka papper. Den kom till Europa lite försiktigt under 1500-talet. Med stigande kunskap om hur man gör papper och med en mer diversifierad produktion av papper avsett även för dekorativa ändamål blev det vanligt att ägna sig åt pappersklipp i borgerliga kretsar. Oilka slags siluettbilder blev på modet. Under 1800-talet blev papperet så billigt att det även började användas av folkkonstnärerna till olika gratulations- och minnestavlor. 

  
I utställningen visar Sonia Brandes även några stora ”skärmar” (vet inte riktigt vad jag ska kalla dem) med klippen monterade mellan genomskinliga skivor. Ännu svårare att fota men så vackra! 

  
Numera är konstnären bosatt i Bingsjö i Dalarna, och alla dessa verk har tillkommit efter flytten dit. Och jag undrar allt om inte det är kurbitsar och bårder från dalmålningar gjort intryck och resulterat i de här… 

  
Sonia Brandes har en fin och informativ hemsida, titta här

Utställningen står inte så länge, bara till 4 april. Men den är värd en utflykt till Falun. 

Min fina lilla slända av turkisk modell

På Wonderwoolwales 2013 köpte jag en slända av turkisk modell. Det betyder att sländan kan monteras ner i sina beståndsdelar. Sländan är tillverkad av trä från tulpanträdet (Liriodendrum tulipifera) av IST Crafts och kostade sina modiga 34 pund… Men den är ju så vacker och så bra! Kolla hemsidan jag länkat till, där finns många fina saker. 

  
Här ser ni en ”fullspunnen” slända. Nu drar jag ut tenen först, neråt, och lirkar sedan ut korsarmarna. Och hokus pokus har jag ett nystan färdigt för tvinning eller rentav stickning. 

  
Efter hopmontering är det bara att fortsätta spinna. 

  
Den tar ju ingen plats den här lilla sländan, och jag sitter bekvämt i tv-soffan när jag spinner. Jag använder mig av en metod med stödd slända. I vänster hand har jag ullfibrerna, och med höger hand sätter jag snurr och låter sländan rotera, hängande över mitt knä. Ganska snart börjar sländan stanna av i rotationen, men då lägger jag ner den i knät och släpper upp snodden i fibrerna med hjälp av båda händerna, matar fram fibrer från vänster hand och släpper upp snodden med höger hand. Så håller jag upp sländan och sätter den i snurr, nu med en längre tråd att hänga i så den kan snurra längre. När den stannar av lägger jag den i knät och fördelar snodden i fibrerna igen. Och nu är tråden kanske dessutom så lång att det är bäst att nysta upp den. Varefter allt börjar om från början. Det här är inte det snabbaste sättet att spinna på, men bekvämt och passar bra när man har lite delad uppmärksamhet, som mellan tv:n och garnet.