Om vass

(medan färggrytan kokar)

Vanlig vass, Phragmites australis, är ganska välkänd i växtfärgningskretsar, eftersom man kan få grön färg på garner med kokade vassvippor. I somras, när vi besökte Åland, råkade jag på en utställning som handlade om vass på annat sätt. Dessutom hade man använt själva växten på flera vis. Utställningen visades i det gamla Post & tullhuset på Eckerö. 

Tidigare användes vass bl.a. blandad med lera i väggar och som taktäckning. Torkad och mald jordstam maldes och blandades i degen till nödbröd. Vassvipporna lades som stoppning i kuddar och madrasser. Vass var också bra till foder så de vasstäkter som fanns var instängslade. Nuförtiden är inte betestrycket så stort, och vassen breder ut sig längs stränderna. Tyvärr för det med sig att viss flora och vissa fåglar får försämrad livsmiljö. 

Utställningen hette ”Vassen susar” och var en redovisning av ett projekt som sex olika konstnärer drivit i flera år. De heter Caroline Dear, Heli Konttinen, Leon Patchett, Tiina Vainio, Kimmo Ylönen och Katja Syrjä. Här i inlägget kommer jag att mest ägna mig åt det som Katja Syrjä visade. I ett eget rum ställde hon ut papper som hon tillverkat av blandningar av vass och andra växter. Hon visade också färgkartor med färger hon extraherat ur vass och andra växter eller jordpigment. Om man vill få färgpigment ur vass är processen den att växtdelarna kokas länge, så att färgpigmentet löses upp i en vätska som genom fortsatt kokning reduceras hårt. Resterna kan sedan filtreras, torkas och malas. Vid målning binds pigmentet med gummi arabicum. De färgprover av vass som visades var i olika gula toner. Vassen hade tagits vid olika tidpunkter på året, både till pigment och till papper. 

  
Det här papperet är som ni säkert ser på etiketten tillverkat förutom av vass även av tagetes, ringblomma och bomull. Det är bara ett exempel av många. 

  
Ett stort antal papper hade också monterats samman på en vägg i verket ”Missgynnad”. Här visas en detalj. Arken hade försetts med stentryck av konstnären, där motiven utgjordes av fåglar och växter som fått sämre livsmöjligheter på grund av vassens utbredning. Det visades också tavlor gjorda av enstaka ark med tryck och broderi. 

De andra konstnärerna hade alla helt olika ingångar i materialet: ljudupptagningar, fotografier, smyckeskonst m.m. En monumental användning av vass visades av Kimmo Ylönen. 

  
Länk till Katja Syrjäs hemsida, med fler exempel på material och konstverk, finns här

2 tankar kring ”Om vass

  1. Hej! Vet ni var jag kan hitta info. om näringsinnehåll i ” vanlig ” bladvass.
    Till nästa torrsommar kunde man kanske ” skörda ” bladvass – till djurfoder. I rätt tid,
    för bästa näringsvärden. Tillskotsfoder – Bukfylla ?
    Har sett mjölkkor, som med välbehag, stå långt ut i Vänern. och beta av bladvass.
    Det kanske går att ensilera, så även andra djurslag kan tillgodogöra sig.

    För att undvika nödslakt, och försämrad ekonomi för ridklubbar m.m.
    Hälsningar från Torsten

Lämna ett svar till Lillemor Larsson-Haga Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *