Kategoriarkiv: virkning

Fri virkning

28 februari, 2017frivirkning, ullgarn, virkningLillemor Larsson-Haga

Mannen fick en teckning i födelsedagspresent av mitt barnbarn. Jag blev väldigt förtjust i den bilden och sparade den för att ha den som förlaga till något. När även den kom fram i min städning av arbetsbordet letade jag rätt på garn och bestämde mig för att prova på frivirkning.

Här har vi en bild med teckningen och den första början av det glada monstrets kropp. (Det är inte jag som döpt figuren till ett monster, det gjorde konstnären ifråga.) Eftersom det råder inköpsförbud på garn gick jag till stashen och hämtade ett norskt tvåtrådigt garn från Sandnes vid namn Tove. Virknål 3,5 kändes lämplig. Jag minns inte vad jag tänkte på när jag valde de här färgerna, och det var ju inte samma som konstnären arbetat med. Men jag tänkte att jag gör som barnen: använder de färger jag har. Ofta verkar det ju vara som att huvudsaken är att det är en ”annan” färg, när de gör sina val.

Här har jag gjort kroppen med sin glada nuna och prickar, och mössan därtill. Därefter följer invirkning i bakgrunden, och då bör man börja med att virka ett varv med bakgrundsfärgen. Prickarna och ögonen hade jag ju lika gärna kunnat brodera, men nu ville jag virka. Det var hemskt roligt att göra det här. Hushållet förföll och mannen gick hungriga rundor runt mig, men jag bara virkade. Fram och tillbaka och runt runt. Minskade i innervarven och ökade i ytterkurvorna. Det blev lite olika strukturer i botten men det hade jag inga problem med.

Virkningen blir lite ojämn men då har vi det mirakel som benämns våtspänning! (Eller blockning.) Jag blötte mitt verk, kramade ur det ordentligt i en handduk och nålade upp det snyggt med hjälp av måttband och skräddarvinkel.

Här har vi då det färdiga verket, med ram och allt! Jag blir glad varje gång jag tittar på mitt fina monster!

Armar, fötter och den piskande svansen har jag sytt med kedjestygn. Det kändes lättare än att virka, vilket jag provade först. Två saker har jag lärt mig om frivirkning: 1. Virka ett varv runt hela bakgrunden med bakgrundsfärgen innan ramen påbörjas. Då blir en del ojämnheter minimerade. 2. Göra nertaget i den bakre maskbågen om en vill ha en rak linje vid färgbyte. Kolla ramen så förstår ni nog vad jag menar. Jag ska göra något slags stabilare montage också, när jag klurat ut det.

Gammalt stickmode

30 januari, 2017sömnad, Stickning, virkningLillemor Larsson-Haga

Jag städar och städar på mitt arbetsbord. Nu har jag kommit ner till 1973.

Nejdå, så tjocka kulturlager är det inte… dock en bunt gamla sparade stickbeskrivningar som hittats hos min syster. Som har dom efter min mor, där jag sparade dem en gång i tiden. Det är kul att se tillbaka på det som en gång ansågs så snyggt. Fast en del modeller håller faktiskt fortfarande, de som är klassiska och inte alltför präglade av tiden. Den här till exempel.

Den tyckte jag var jättesnygg då och det gör jag fortfarande. Kanske inte trumpetärmarna dock. Den kommer från ICA-kurirens idé-bok Stickat för stora och små.

Nästa kommer från tidningen Vi. Jordgubbsmössan, hur många sådana har vi inte sett?

Den här är formgiven av Elisabeth Sahlberg. Var det hon som var först? När jag själv stickade en sådan till ett barnbarn efter en annan beskrivning, skulle man göra avigmaskor av de små gröna prickarna. Det gav ju faktiskt en illusion av ett frö så som det är på jordgubbar. Men det behövdes två varv till det.

Vi-tidningen igen. Ett ”superenkelt” mönster som nog kräver en del provning första gången. Men sen så.

Den är jag också sugen på. Modell av Carina Werner.

Här är det väl bara att sätta igång eller hur? Fortfarande ursnyggt! Modell av Birgitta Bengtsson om jag förstått rätt. Och Bianca-garn finns ju fortfarande.

Här kommer ett mönster från gamla Femina, modell Lillemor Bäckström. Det var den till vänster jag tänkte på när jag sparade, ett mönster som passar till långa sittningar framför tv:n eller långa resor. Bara att mata på med stolpvarv och en fin kant till avslutning.

Och den här: världens bästa babykofta och mössa!

Den kära gamla klassikern från Aktiv hushållning – behövs ingen annan. Den har jag själv stickat till en av sönerna. Här är beskrivningen bearbetad av Therese Widhager.

Och den här tröjan från 1984 tycker jag fortfarande är fin, ja bortsett från minkremsorna dårå. Dem får jag allt ersätta med något annat, om jag skulle ge mig till att sticka den här.

Den här är inte på långa vägar allt vad jag har sparat. Inte kan jag slänga något än heller. Jag flyttar in mönstren i pärmar så de får ligga till sig några år till.

Nya gamla böcker

5 juli, 2016batik, boktips, färgning, krokning, sömnad, virkningLillemor Larsson-Haga

Eller gamla nya böcker, vilket som önskas. Jag har varit på samlarmässa.

Det är en liten crush jag har, gamla böcker med textila tekniker. Och jag fick alla dessa för 100 kr. Alltid lär man sig nåt, tänker jag, och det har jag också gjort.

Ritas sylexikon är utgivet av Saxon & Lindströms förlag någon gång på 1950-talet. Tryckår är inte angivet men den är SÅ 1950 i formgivningen. En gång ingick den i biblioteket på Domnarvets Husmodersskola, enligt stämpel på försättsbladet. När jag bläddrar i sådana här böcker får jag verkligen lust att sy en riktig skortblus med krage med stånd och manschetter med sprund. Sådana finns ju inte att köpa längre, nu när det bara är lågprisimport. Krustera en spets har jag dock inte haft anledning att göra än. Och det nya ordet var nervyrer = stråveck.

Den lilla broschyren om virkning med kroknål kommer från Aktiv hushållning, en institution som fanns på den tiden hemmafruns arbete skulle uppvärderas och uppdateras. Den är tryckt 1952 och modellerna är delvis hopplöst passé. Men toffelmönstret kanske kommer till användning.

Jag känner mig lite sugen på virkning just nu, efter att ha mest stickat i flera år. Särskilt fri virkning, för det har jag inte provat. Paludans bok är tryckt 1980, och den är så 1970-tal så hjälp! Men tekniken är ju en annan sak än modellerna. Och förresten blev jag lite tänd på att göra den här jackan. Använda mitt förråd av egenfärgade garner. Det lär ju gå åt en del.

Eller den här sjalen.

Boken om batik från 1982 bjöd på en överraskning i form av en redogörelse för hur tekniken traditionellt utövades i Indonesien, Sri lanka och Västafrika vid den tiden. Dessutom visas dåtida moderna verk av ett antal andra konstnärer från Sverige, USA och Uruguay. Allmänbildning i fiberkonst alltså. En stor del upptas förstås av tekniker, tips och trick om färgbehandling och när man ska göra mönster med reservage av vax och en hel del annat. Där har jag ju bara provat shibori.

Jag köpte en bok till också, men den kommer i ett senare inlägg.

Avest Art 2

2 juli, 2016fiber art, OLEK, Verket, virkningLillemor Larsson-Haga

Det som fick mig att bestämma mig för att nu skullle besöket på Verket i Avesta verkligen bli av, var beskedet att fiberkonstnären OLEK skulle ställa ut där i sommar. Agata Oleksiak föddes 1978 i Polen, men efter sin konstutbildning har hon flyttat till New York och driver sin verksamhet därifrån. Hon är känd för stora virkade installationer: väggbonader, invirkade statyer, kroppsstrumpor m.m. Här är en länk till hennes hemsida som bl.a. visar flera korta filmer från hennes verk.

I Verket hänger flera tavlor med deviser, som den här:

Men på nedersta plan, lite undanskymt, står en röd liten stuga. Fönstret är förtroendefullt öppet. Inne i stugan är det ombonat, invirkat, ordnat och lugnt. Mysigt.