Kategoriarkiv: Ull

Monthly Makers augusti – pärlor

Den här gången var månadstemat – pärlor – riktigt passande! Jag har gått havande med några idéer som jag beslöt att förverkliga. 

Nu har jag använt mitt favoritmaterial ull och tovat ett antal stora och små pärlor, men jag har inte hunnit hela vägen med alla jag gjorde. Dessa pärlor är våttovade, för nåltovningsnålen och plattan behagade försvinna. (Nu har dom dykt upp.)


Först ut en sjalbrosch. Det är länge sedan jag köpte den här stora säkerhetsnålen, men var det inte på Panduro så var det på Slöjddetaljer eller Symässan. Fem små ullpärlor, tre skalbaggar och några glaspärlor i grönt och ofärgat blev en bra kombination, tyckte jag. 


Här har jag först gjort en liten kula av rosa ull och sedan tovat på ett lager grön ull. Därefter skar jag upp kulorna med en brytkniv och sydde fast ”pistillerna”. Små metallringar och stift till montering finns på den flesta pysselaffärer. 


Och så ser den ut på plats! 

Dom andra pärlidéerna presenteras vid ett senare tillfälle. 

Fäbod och får

Inte långt från min sommarstuga ligger Ärteråsens fäbod. Där är det gott att vara. 


Den finns belagd i dokument från 1600-talet, men är säkerligen äldre än så. Numera har man ingen fäboddrift där, men husen och vallen sköts om och kor betar där varje sommar. 


Under sex veckor under sommaren finns det en enklare servering. Där kan man läska sig efter att t ex gått till utsiktstornet högst upp på åsen och beskådat utsikten över Dalarna, Härjedalen och Hälsingland. Här demonstreras fikamiljön av min dotter med familj. 


Under v 29 varje år har man en Kulturvecka där på fäboden med olika teman för varje dag. En dag denna vecka var Fårets dag, och Kerstin Danielsson kom dit med några av sina värmländska skogsfår. De är så fina med sina olika färger och mycket tama och klappvänliga, i alla fall de som fått följa med dit upp. 


Kerstin och jag pratade om får och ull, Kerstin hjälpte den som ville att tova, och jag demonstrerade spinning på slända och de som ville fick pröva på det. 


Men jag ägnade mig också en hel del åt fårklappning, i mitt fina förkläde från Mexico.


Jag är ingen vidare fårporträttör, det blev mest ulliga bakar på mina bilder. Men jag fick en fin bild av en pärlemorfjäril på en karda! 


Om Ärteråsen kan man läsa mer här.

Och om Kerstins värmländska skogsfår läser man här.  

Färga ullgarn med rödkål

Tidigare har jag gjort kallfärgning på siden med rödkål och på det sättet fått blå toner. Nu tänkte jag se hur det går om man färgar ullgarn på det ”vanliga sättet” med rödkål. Eftersom det inte är känt som ett bra sätt får man väl anta att någon någon gång i en forntid provat och inte blivit nöjd, annars skulle det väl vara etablerat som metod. Men man måste ju prova! 

”Vanliga sättet” innebär då förstås att man hackar växten och kokar ur färgen i en timme, silar ifrån och sedan håller färgvätskan varm (85 till 95 grader) med garn i en timme. Resultatet blev som nedan: 


Tyvärr är det inte rätt färgåtergivning här, i verkligheten är garnet grått med en svag lila ton. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om det men jag förstår att man inte rekommenderar rödkål till färgning på det här viset. Ojämnt blev det dessutom. Garnet var betat med alun och vinsten. Antagligen är det dålig hållbarhet i färgen också…. 

Det garn jag ser på riktigt, som alltså har en gråare ton, kommer mig att tänka på färgnamnet gredelin, som inte är så vanligt nuförtiden. På franska heter det gris-de-laine, vilket betyder grått som lin. Det syftar på den lila ton man ibland kan skymta på den rötade lintågan, beroende på rötningsmetoden.  Ungefär så ser mitt garn ut egentligen. 

Färga med mattram

I min mors rabatt växte mattram, så jag är väldigt glad över att ha dem i min rabatt nu. Fast dessa plantor kommer från en annan trädgård. Det är en gammal kulturväxt, som lätt sprider sig och kan vara lite ogräsaktig. Men småplantorna är lätta att känna igenom och lätta att ta bort. De har en speciell doft, som jag gillar men en del har svårt för. Den finns med i Jenny  Deans bok, som jag skrivit om tidigare, och det engelska namnet ’Feverfew’ berättar lite om vad man använde växten till i medicinalsammanhang: smärtstillande och febernersättande. Du kan läsa mer om växten här.


Enligt Jenny Dean kan man få en gul färg som grund, som sedan kan manipuleras vidare. Jag beslöt att offra de plantor som kommit upp spontant bredvid kompostlådan. De klipptes i bitar och lades i kastrullen. 


Sedan kokade jag ur färgen som vanligt, dvs kokning i en timme. Efter silning lade jag fyra småhärvor betade i alun och vinsten i det avsvalnade vattnet och höjde temperaturen. Jag strävar efter att hålla tempen mellan 85-95 grader. Efter en halvtimme hade garnet fått en fin men svag rent gul färg, så jag tänkte hjälpa till lite och hällde i en rejäl skvätt ättika. Antagligen skulle jag inte gjort det, för nu började färgen dra mot gulgrönt i stället. Och det gick det ju inte att göra något åt det sedan. En av härvorna nedan har alltså den färgen. Den andra lade jag i mitt kära kopparvatten och fick en dragning mot grönt. 


Men en erfarenhet rikare blev jag ju.