Kategoriarkiv: kurser

Svampfärgningskurs

Abstract in English below.

Medan ett färgkok puttrar på spisen skriver jag detta inlägg om en svampfärgningskurs jag gick för två veckor sedan.


Gysinge bruk ligger vid Dalälvens strand, i kanten av Färnebofjärdens nationalpark, omgivet av vida svampmarker, på gränsen mellan Uppland och Gästrikland. Det är ett gammalt järnbruk, som nu drivs som folkhögskola av PRO. Där hålls det färgningskurser vartannat år. (Vartannat år är kursledaren på svampkongress.) Den här gången passade jag på och anmälde mig, liksom ett flertal andra från både Sverige och Norge. Jag är inte medelm i PRO, men det behöver man inte vara. Dock får man betala något högre pris då. Kursen ges som internat med boende och all mat inräknad, bara det!

Vi började på torsdag med lunch och färgning på eftermiddagen. Då hade vi  förstås inte hunnit plocka svamp själva, men vår kursledare var oerhört förberedd och hade med sig egenodlad japansk indigo och vejde, som blev det första vi fick börja med att färga, samtidigt som betningsgrytan hölls igång. Här nedan ser vi kursledaren Barbro Wingård i sin vackra svampfärgade hemstickade tröja. Hon bloggar som Färghäxan och kan följas där.

Fredag, lördag och söndag förmiddag tog vi oss till olika miljöer i skogen runtomkring där vi kunde tänkas hitta svamp. Bilden nedan visar gammal granskog, där vi bland annat hittade busksvamp och stor blodspindling.


Ja, vi hade tur med vädret alla dagar. Fotot nedan visar kungen av färgsvampar, stor blodspindling, två rejäla exemplar.


Allra första dagen var vi till en tallhed, där vi fick ihop ansenliga mängder av olika rödskivliga spindlingar och även gulskiviga spindlingar. De rödskivliga delades i hattar och fötter, eftersom de ger olika färg. Det blev rätt rejält med hattar, som synes.


Alla dessa hattar åkte ner i stora bykgrytan, och snart var vi många som var med och slängde i våra alunbetade garnhärvor. Första koket gav den här underbara färgen.


Sen är det så fantastiskt med de här svamparna att de fortsätter att ge färg, med svagt avtagande styrka. Många dopp blev det för dem som hade garn till det. Förutom stora pannmuren hade vi en rad lång rad med elplattor och lite mindre grytor, där det gjordes olika kok allt eftersom. Till alla förstakok men knappast alla efterbad gjordes det prover, som vi fick att ta med hem.


Jag för min del hade med mig fyra 100gramshärvor, två vita och två ljusgrå. Men jag ångrade verkligen att jag inte tagit med mig mina småhärvor! Vid kursens slut hade jag detta att ta med hem, förutom provtofsarna.


De två till vänster är ”röda hattar”, den ljusare första efterbadet på vitt garn, den mörkare första koket på grått garn. Den gula fick alldeles fel färg på bilden och är i verkligheten mycket intensivare. Den har fått sin färg i fjärde efterbadet av de rödskivliga spindlingarnas fötter. Den bruna slutligen är färgad med färska gröna valnötter, som Barbro hade med sig.

Sedan pysslade jag en del med ett annat eget projekt. Jag köpte en socklapp av Barbro, som jag blötte och lade i en sån där sil man kan ha till spagettikok. Socklappen varvade jag med bitar av torkade röda hattar samt torkad gulskivig spindling. Så brassade jag på under grytan så ångan trängde igenom och framkallade färgerna.


På kvällen lade jag på en massa bitar av urkokta droptaggsvampar, som fick står där över natten. Nästa dag fortsatte jag ångningen så det hade nog sammanlagt blivit minst två timmar innan jag inte kunde hålla tillbaks min nyfikenhet mer. Socklappen blev som nedan, riktigt intressant.


Och garnet ser ut så här:


Inte så pjåkigt, om jag får säga det själv. Överhuvudtaget var jag alldeles nöjd med kursen, särskilt att få lära mig var svampen växer och hur den ser ut.  Fortsätt läsa Svampfärgningskurs

Lördagskurs

Stockholms läns hemslöjdsförening hade kurs i mola-teknik i lördags och jag var med. Det är en sorts inverterad applikation som kvinnorna i indianstammen Kuna i Panama har utvecklat till en helt eget uttryck. Molas används till dräkten de bär, två snarlika paneler som monteras på blusarnas fram-och baksidor. Kursen leddes av Tomas Woodski. Han fick syn på mola-broderierna helt apropå i en utställning i Toronto och blev fast. Så småningom tog han sig till Panama och fick direktkontakt med brodöserna där, och fick veta hur man ska göra. 

Jag hade köpt tunna bomullstyger på Ohlssons tyger, men de var faktiskt lite för tjocka. De tyger Tomas hade köpt på plats och hade med sig var tunnare, en slags poplinkvalité av bomull-polyester blandat. Nu tog jag mina tyger i alla fall och tråcklade ihop tre lager till att börja med. 

  
Tomas hade också med sig ”riktiga” molas, och det var det här motivet som jag fastnade lite för. 

  
Grejen är alltså att man ”klipper sig ner” genom lagren, i stället för att bygga på uppåt som man annars gör med applikationer. Här ovan är det ett gulvitt tyg överst, sedan ett svart och längst ner ett mer kritvitt tyg. 

  
Här har jag tagit mig ner till det understa, rosa tyglagret. Man klipper alltså upp och viker in traskanterna, som sedan sys fast. Det svåra är att bedöma hur mycket som ska klippas bort första gången, tyckte jag i alla fall. Jag tänkte också att det skulle vara enklare att jobba med raka kanter, men kanske rundade former hade varit bättre. Slutresultatet blev så här, som nedan. 

  
Bilden är tagen hemma i ett annat ljus, därav de förändrade färgerna. Egentligen tyckte jag der var rätt kul, även om det var pilligt. Jag ska nog vända den och jobba med det rosa som rätsida, och prova på lite böjda linjer. Men jag har långt kvar till det här…. 

  
Som synes är det ”tillåtet” att lägga på bitar av tyg ovanpå det översta lagret och sedan klippa i det. Det går också bra att peta in en tygbit mellan de lager man har eller att brodera på vissa partier. 

Ursprunget till dessa mönster finns i den kroppsbemålning indianstammen gjorde förr-i-världen. Sedan kom missionärerna med kläder och bomullstyger. De äldsta mönstren har en mer geometrisk form, med symboliska uttryck, men numera är det omvärlden som omtolkas och avbildas. Molas är fortfarande mycket viktiga för Kuna-indianernas självuppfattning och intregitet. Tomas berättade som exempel att när skoluniform med collegetröja infördes, klipptes tröjan upp i ett mola-mönster. Det är enbart kvinnor som syr, och det finns en marknad även för turistförsäljning och konstsamlare, vilket ger en liten inkomst. 

Mer om molas ser du här på wikipedia med fina bilder,  här och här. Det finns ännu mer på nätet. Kom bara ihåg att skriva molas med s när du ska söka. 

Gått på kurs

I helgen som var, 7 och 8 februari, gick jag en kurs som ordnades av Stockholms läns hemslöjdskonsulenter i den nya kurslokalen i Stockholms läns museum i Sickla. Kursledare var textilkonstnär Erik Torstensson. Om ni kommer i närheten av någon kurs som han leder, gå den!

(null)

På lördagen var vi bara fem stycken, och vi fick lära oss att nåltova huvuden, samt tips om hur man fortsätter till en hel figur. Resultatet av mina övningar sitter nu som en husgud i köket.

(null)

Söndagens tema var att tova mjuka schalar, och då var det fullt i den fina kurslokalen.

(null)

Vi använde oss av topsband av merino med effekter av silke, material som Erik hade med sig. En del hade förstås egen ull att använda. Grejen är att lägga ut ullen tunt och jämnt och sedan filta den så att den nätt och jämnt hänger ihop och silket fastnar. Jag använde bara 54 gr ull till min schal.

(null)

Den är lika mjuk som topsbanden, men förstås inte särskilt slitstark. Eventuellt filtar jag den lite mer här hemma. Hålen längs kanten har jag gjort själv, men det blev ett par oplanerade hål också… Roligt har jag haft i alla fall!

(null)

Skynda skynda!

Om du som läser bor i närheten av Mora och ännu inte har sett utställningen ”Bundet broderi i full frihet” är det dags att boka in tid för den nu! Fram till sista augusti står den, i Textilkammaren ute vid Zorns Gammelgård.
När min kollega mästerbrodösen Margareta Djos gått i pension är det i stället broderikurser som blivit hennes möjlighet att visa och föra vidare konsten att brodera olika bundna stygn. En av kurserna är en sommarkurs där samma deltagare setts i sju år. Nu har de samlat sig till en utställning i textilkammarens lilla extrautrymme längst in i lokalen.

På särskilda tavlor visas en del av de olika stygn som använts.

20140805-205021-75021479.jpg

20140805-205054-75054630.jpg

20140805-205129-75089639.jpg

20140805-205155-75115148.jpg

Det är många olika saker som tillverkats, så här kommer bara ett litet urval.

20140805-205419-75259473.jpg

20140805-205447-75287815.jpg

20140805-205518-75318939.jpg

20140805-205644-75404944.jpg

20140805-205712-75432746.jpg

Det här vintermotivet syddes speciellt för utställningen. Tavlan till vänster var förlaga, och de sju brodöserna tillsammans med Margareta gjorde var sin åttondel. Därefter monterades de olika motiven tillsammans till fönsterutsikten.

20140805-210019-75619463.jpg

Margareta har tagit gesällprov i broderi genom att brodera och sy delar till sin Moradräkt. Mästarbrevet tog hon genom att brodera ett bårtäcke, där motiven togs från alla de mönsterfigurer som finns i bandvävningen i trakten. Gesällprovet ställs också ut, men bårtäcket är så omtyckt och ofta använt, att församlingen inte ville låna ut det till utställningen!

Och så finns det ju en hel annat fint textilt att titta på i huset, väl värt ett besök.

Länk till Textilkammaren kommer här.